Han finner harmonisering av folkvisor ha mycket litet med samtida spelmäns "ackompagnement" på "viol och nyckelharpa" att göra. Detta begränsade sig till unisont melodi­spel eller liggande borduntoner. Haeffner presen­terar i varje fall en teori som ställer vissa krav på harmonise­ringen. Musikdebatten gällde således inte så mycket det insamlade materialet som hur harmonisering, körsättning av omkvädet etc. skulle utformas. Det var nämligen den konstnärliga process som var oundgänglig för att visorna skulle kunna inlemmas i den borgerliga kulturen. Konstnärliga och ideologiska argument stod ofta emot varandra. En brevväxling mellan Arvid August Afzelius (1785-1871) och Erik Gustaf Geijer (1783-1847) beträffande en utgåva av danska folkvisor på tyska ger oss en liten inblick i hur debatten kunde gestalta sig:

"Geijer: 'Melodierna äro vackra, och i mitt tycke af Kunzen väl satta, ehuru modernt. - Men Sanders åtgerd är en löjlighet.'
Afzelius: 'Kunzens och Sanders Narrverk har jag sett och det kommer i alla tider att vara en varnagel för dem, som så gå att modernisera. Hade den Herrn gjort egna dårlige Romanzer, hade han åtminstone icke syndat dermed."' (not 11)

Folkmusik under 1800-talet
Jan Ling: Om folkmusikens historia och ideologi