SVENSK JAZZDISKOGRAFI 1899–1999

Välkommen att ta del av den nya svenska jazzdiskografi som utarbetats sedan början av 1990-talet vid Svenskt visarkivs jazzavdelning i samarbete med diskografer, skivsamlare, musiker m.fl. jazzintresserade bidragsgivare. Vi hoppas också att du som läser detta vill hjälpa oss att göra vår publikation både korrekt och ändamålsenlig. Dina svar är välkomna på någon av de adresser som återfinns i slutet av detta förord.

U R V A L S P R I N C I P E R:

Denna diskografi är dels en revidering av Harry Nicolaussons "Swedish Jazz Discography" från 1983 och dels en redovisning av senare års utgivningar och omfattar således svenska jazzutgåvor från hela 1900-talet. 

Materialet sorterat efter inspelningsdatum.

Ambitionen har givetvis varit att vara så komplett och korrekt som möjligt, men då definitionen av begreppet jazz varierar från tid till annan och från person till person följer nedan en redovisning av de principer som vi har tillämpat vid arbetet med diskografin. Diskussioner om vad som ska tas in under rubriken jazz har också förts under hela arbetets gång eftersom omfattningen av gränslandet mellan jazz och andra genrer (såsom rock, pop, visor, nutida musik, blues och schlagermusik) med nödvändighet ibland; tvingar fram subjektiva bedömningar. En medveten generositet utmärker dock det gjorda urvalet.

VAD ÄR JAZZ? (årtalen är ungefärliga)

 1900–1924

Under 1900-talets första decennier, fram till ungefär 1924, finns några inspelningar registrerade, som är gjorda under inflytande av ragtime-musiken. Begreppet jazz hade ännu inte fått fotfäste.  Några representativa sådana inspelningar som förebådar jazzen och där afro-amerikanskt inflytande kan skönjas  har tagits med. Den äldsta registrerade inspelningen,  "Cake Walk" med Kronobergs Regementes Musikkår,  har tagits med trots att den troligen är inspelad redan 1899.

 1925–1934

Under 1920-talets andra hälft influerades svenska musiker främst av engelska dansorkestrar. De trevande försök att improvisera (mestadels delar av chorus) som finns bevarade på grammofonskivor har medtagits i diskografin. Under 1930-talets första hälft påskyndas denna utveckling, gränserna blir klarare och det amerikanska inflytandet uppenbarare. Detta återspeglas i urvalet.

 1935–1945

Under den s.k. "swing-eran" förstärks det amerikanska inflytandet. Förutom rena jazzinspelningar förekommer nu ofta swinginfluerade schlagerinspelningar, något som komplicerar gränsdragningarna under denna period. Hänsyn har tagits till utövarnas spelsätt och att tonvikten ligger på det jazzmusikaliska framförandet, t.ex. med improvisationer.

 1945–1960

Från krigsslutet och fram till rockmusikens genombrott i mitten av 1950-talet märks alltmer jazzinfluenser i populärmusiken. Vad som ovan sägs om swingeran gäller i stort sett hela 1950-talet. Jazzmusiker anlitas alltmer som ackompanjatörer vid schlager- och rockinspelningar (med Povel Ramel, Sven Arefeldt, Ernie Englund, Owe Törnqvist, Rock-Ragge, Little Gerhard m.fl.).

1960–

Från och med 1960-talet utvecklas jazzen i olika riktningar och i fusion med andra musikkulturer. Detta gör att gränsdragningar ytterligare försvåras. Allt mellan traditionell jazz och s.k. "free form" har medtagits i urvalet.

UTGIVET – ICKE UTGIVET

Diskografin har endast registrerat kommersiellt utgivna, ncb-registrerade fonogram, ej s.k. demo-inspelningar, piratöverföringar, heminspelade CD-utgåvor etc.

SVENSKT – UTLÄNDSKT

I diskografin har tagits med inspelningar med svenska jazzmusiker i Sverige och utomlands. Om artisterna har haft underordnade roller har inspelningen inte tagits med, t.ex. en svensk musikers medverkan som sektionsmusiker i utländskt storband. I enstaka fall nämns någon sådan inspelning som exempel på en speciell artiststs medverkan.

INSTRUMENTFÖRKORTNINGAR, RUBRIKER, INSPELNINGSDATA M.M.

Gängse engelska förkortningar används. Instrumenten presenteras som brukligt i ordningen brass-, rör-, komp- och/eller rytminstrument samt vokalist, dirigent och arrangör. Orkester, band, pseudonym etc, som står angivna på ett fonogram anges i fetstil före sättningen (gäller framför allt 78-varvsskivor).

Rubriker kan avse orkesternamn, pseudonym, orkesterledare eller framträdande solist t.ex: Egba, Bob Larny, Thore Ehrling och Monica Zetterlund.

Inspelningsdatum anges för varje inspelning med kursiv stil. Inspelningsplats anges endast för inspelningar gjorda utanför Stockholm.

Matrisnumret står i förekommande fall till vänster om titeln.

Utgåvorna avses stå i kronologisk ordning, d.v.s. originalutgåvan först, därefter återutgivningar.

Om svensk kompositör har samarbetat med utländsk anges bara det svenska namnet. Thore Ehrling blir t.ex. i det fallet ".../TE".

Vokalist som är omnämnd i sättningen anges med initialer (gemena bokstäver) inom parentes efter melodititeln. Om vokalisten är omnämnd i sättningen och inga parenteser finns efter melodititlarna framträder artisten i alla nämnda titlar.

Fonogram har ofta en titel. Denna titel anges efter sättningen med understrykning. I de fall den understrukna titeln står ovanför sättningen är de påföljande titlarna och orkestern/bandet bara  en del av fonogrammet. Resten av innehållet kan man finna i titelregistret (som ännu är under utarbetande). Albumtiteln avser den tidigast kända utgåvan. Återutgivningar under andra namn anges med understrykning efter alla titlarna.

KOMMENTARER, RÄTTELSER, SYNPUNKTER M.M.

Du är varmt välkommen att höra av dig med Dina kommentarer. Det lämpligaste sättet att kontakta oss med förslag om rättelser och andra synpunkter är att e-posta jazzavdelningen:

jorgen.adolfsson@visarkiv.se

Du kan även nå oss på telefon tisdag–fredag.
Vår expeditionstid är 12.00–16.00 (tisdag–fredag).
Tel Jazzavdelningen: 08-5195 5499

Brev kan sändas till:
Svenskt visarkivs jazzavdelning
Att: Jörgen Adolfsson
Box 16326
103 26 Stockholm

Tidigare ansvarade Göran Eriksson för webbversionen av jazzdiskografin. GSJ:s diskografigrupp har bestått av Jan Bruér, Åke W. Edfeldt, Björn Egneby, Björn Englund, Jens Lindgren, Bengt Nyquist och Ulf Schwartz.