Märta Ramsten: Om folklig vissång - Vissång under 1700-talet (6)

Många av de här välkända sång- och danslekarna finns omnämnda redan 1772 i ett skillingtryck. Där återges en "Juhle-Wijsa" (not 38) som beskriver samtida julseder och bland de många stroferna finns också ett par där sång och danslekar räknas upp:

Lät oss plåcka Rosor wi dansa i ring,
Lät oss skjära hafra och binna,
Se blindbocken huru han löper omkring,
Att en annan i stället att finna
Här lekes pantlekar, här dömmes klå mån,
Aff Juhl-öhlet Färgen wi winna.

Här Sjungs stekta Harar och wäl Jödda Swin
En Domare-dants wi begynna,

Wi skrämma bort Juten, för wattn bruks win
Ej någon få bruka okynne,
Här lekes Herr Bollerman, Bollermans dräng,
Här tillreds Här bjudes till Sisslas Barnsäng
Stek nappas dock med ett gladt lynne.

Här leks Simon Selle och Smide med mer,
Och de stolta nunnor man kommande ser,
Samt flera rätt löjliga Funder.

Vår mest kända sånglek, som också förekommer i ett otal varianter från hela Norden och under olika tidsskikt, är Bro bro breja. Och så här sjöngs den av Greta Naterberg under 1800-talets första decennium:

Ex. 20. Sånglek efter Greta Naterberg (A. I. Arwidsson, Svenska fornsånger, 1834-42, del 3, s. 250).

Greta Naterbergs småvisor, Ro ro åt fiskesjö, Ro ro lille kind, Och tulla hem och tulla vall, Tullul i logen (ex. 21) m.fl. känner vi också igen från hundratals varianter i nutida inspelningar. Även melodiformlerna kommer igen i vaggviseramsor från olika epoker. Jfr t.ex. Greta Naterbergs ex. 21 med Svea Janssons långa vaggviseramsa ex. 13.

Ex. 21. Vallvisa efter Greta Naterberg (A. I. Arwidsson, Svenska fornsånger, 1834-42, del 3, s. 503).

FOLKMUSIKBOKEN - Märta Ramsten: Om folklig vissång

Vissång under 1700-talet