Vissång under 1700-talet   

Ex. 16. Psalm nr 381 ur 1697 års koralbok.

Så sent som 1910 upptecknade Nils Andersson en variant av denna koral hos Finn Karin (eg. Pers Karin Andersdotter 1834-1912) i Mora, Dalarna (ex. 17).

Ex. 17. Koralvariant upptecknad efter Finn Karin, Mora, av Nils Andersson (Sv Lå Dal 1, nr 220).

Hon sjöng gärna ur "gambel botjen", dvs. 1695 års psalmbok. Nils Anderssons skildring av hur han upplevde Finn Karins psalmsång har citerats i många folkmusiksammanhang och förtjänar att återges ännu många gånger.

"Några ögonblicks letande efter rätta tonen, och så kom psalmen, i början med dämpad röst och darrande stämma, men snart fulltonigt, rent och klart. Åter fick jag bekräftelse på, hur rikt den gångna generationens musiksinne måtte varit utrustat. En osviklig säkerhet, även i de mest invecklade och svåra passager, omsorgsfull frasering och om odlat musiksinne vittnande utläggningar och prydnadsfigurer. Orden i psalmen föreföllo till en början spela en rent underordnad roll, melodien tycktes vara huvudsaken. Så invävd i och omspunnen av toner blev texten att stavelserna såväl som orden själva förlorade kontakten med varandra. Man uppfattade till en början icke alls textinnehållet, men försjönk i hänryckning över den härliga melodin, som verkade äkta folkmusik med rena vallåts- och vistoner. Men snart lärde man också uppfatta texten, och då slog det en, hur melodien omhuldade, tjänade och gav relief åt textinnehållet, huru allt smälte samman till en helhet av gripande verkan. Jag kunde förstå, vad psalmsången förr i världen varit för vårt folk, varför den varit det, och varför den icke är det numera. Hur kunde man, med berått mod och på utländska musikers bud, förstöra den gamla svenska psalmsången? Hur kunde man någonsin komma på iden att här vilja normalisera, att i stela, trånga och kalla former inpressa dessa gamla folkmelodier?" (not 31)

Psalmboken och de andliga sångsamlingarna var alltså viktiga faktorer som bidrog till en förändring och förnyelse av den folkliga vissången under 1700-talet. Men den påverkades också från annat håll, från skillingtrycksofficinerna, något som vi bör ha i minnet när vi strax skall möta en visrepertoar från 1700-talets senare del. Det är nämligen nu skillingtrycksproduktionen tar fart. Läskunnigheten blir allt vanligare och därmed blir också köpunderlaget för skillingtrycksförsäljningen större. Läsekretsen består till allt fler procent av "vanligt folk". Och den nya publikens smak påverkade också valet av visor i trycken - de andliga visorna får vika för kärleksvisor, aktualitetsvisor och andra världsliga visor. (not 33)

 Vissång under 1700-talet