FOLKMUSIKBOKEN  -  Märta Ramsten: Om folklig vissång 

Balladen   

Balladen

Den nordiska balladen (not 10) är en berättande visa som har sina rötter i medeltiden. Under inflytande av europeisk riddardiktning antas den ha utbildats i Norden kring 1300-talet. Många av våra medeltida ballader har därför motiv som går igen i t.ex. engelsk balladtradition. Men många balladtyper har också tillkommit helt och hållet på nordisk botten, t.ex. kämpavisor och vissa kategorier skämtvisor.
Efter motiv brukar balladerna indelas i: 
a) Visor om övernaturliga väsen
b) Legendvisor
c) Historiska visor 
d) Riddarvisor 
e) Kämpavisor 
f) Skämtvisor
Stroferna är två- eller fyrradiga med omkväde. Omkvädet kan vara kommenterande, t.ex. "Holger Dansk han vannt seger av Burman" eller lyriskt och stå helt fritt från det övriga innehållet, t.ex. "Det blåser kallt, kallt väder ifrån sjön" (Ex. 4) och "Allt under den linden så gröna" (Ex. 11, 12).
I balladen - i motsats till 1800-talets berättande visa förs handlingen framåt i en dramatisk men på samma gång objektiv berättarstil. Stiliserade formler och beskrivningar som t.ex. "snövitan kind", "gångaren grå" och "riddaren båld" hör till balladens stil, liksom vissa stelnade strofformer.

Det finns belägg för att man under medeltiden dansat till balladen (balada = dansvisa) och som "kvaddans" lever den än idag kvar på Färöarna. (not 11) Men balladen har naturligtvis också sjungits utanför danssituationen som underhållning på grund av sitt spännande innehåll. Under 1500- och 1600-talen var det på modet i adelskretsar att man skrev ned visor i visböcker (se t.ex. Bröms Gyllenmärs) och i dessa visböcker hittar vi många ballader. Men balladen sjöngs vid denna tid också bland bondebefolkningen - det vet vi av äldre uppteckningar, bl.a. efter Ingierd Gunnarsdotter . Senare har ballader också spritts genom skillingtrycken. Och i vårt århundrade har vi haft möjlighet att spela in ett relativt stort antal ballader hos enstaka viskunniga personer som medvetet eller genom en slump odlat den äldre balladtraditionen.
Om balladens ursprungliga melodimaterial vet vi inte mycket. Bortsett från enstaka äldre melodifragment gjordes melodiuppteckningar av balladsång först fr.o.m. 1800-talets början. Säkerligen har balladmelodierna förvandlats mycket under århundradenas lopp och blivit stämplade av olika epokers musikstilar. Många gånger har också texterna - isynnerhet sedan de började spridas i skillingtryck - sjungits till "nya" melodier som passat in i metern.

Balladen   

  FOLKMUSIKBOKEN  -  Märta Ramsten: Om folklig vissång 
Överblick, Folkmusikboken

Svenskt visarkivs webbplats