Tre kvinnors visrepertoar - Svea Jansson (1904-1980)  

Ex.12. Balladen om "Den förtrollade barnaföderskan". 
Palmsköldska samlingen 395, Uppsala universitetsbibliotek. Trsk: CarlAllan Moberg.

Jämför man den här varianten med en uppteckning från 1600-talet (Palmsköldska saml., UUB, se ex. 12) av samma ballad ser man att textvarianterna inte skiljer sig så mycket åt - bl.a. är omkvädena "Allt under den linden så gröna" och "I riden så varliga genom lunden med henne" identiska, vilket är märkligt när det gäller muntligt traderade varianter som ligger långt ifrån varandra både tidsmässigt och geografiskt. Balladen i den Palmsköldska samlingen är en av de få som tecknats upp med melodi före 1800. Det betyder att vi där har ett av våra tidigaste melodibelägg överhuvudtaget när det gäller ballader. Melodin har också förhållandevis mycket gemensamt med Svea Janssons variant, så t.ex. den rytmiska strukturen och frasernas slutfall (kadenserna).
När det gäller småvisor sjunger Svea Jansson i stort sett samma visor som sjungs i övriga svenskspråkiga områden och melodierna är också desamma - fiskeskärs- och foliavarianter. Rena vallvisor som man annars bara stöter på i mellersta Sveriges fäbodområden och i Norge finns också här. Svea Jansson har för övrigt den längsta vagg- och vallviseramsan vi känner till (ex. 13), alltså ett slags minnesramsa uppbyggd av vandrande formler (se s. 108) kring motivet "den borttappade skällkon". Melodin är en fiskeskärsvariant.

Ex. 13. Vaggviseramsa efter Svea Jansson insp. av SR (även på gram.skiva). Trsk: MR

Tre kvinnors visrepertoar - Svea Jansson (1904-1980)