Också inom det finska området genomfördes en insamlingsverksamhet med vetenskaplig stringens. Efter den banbrytande insamlingen av Kalevala-runorna följde upptecknande av övrig vokal tradition samt av instrumentala melodier. Ilmari Krohn (1867-1960), musikvetenskapsman, kyrkomusiker och tonsättare, är epokens ledande namn. Krohns mångsidiga gärning bildar något av en utgångspunkt för finländsk musikvetenskap, inte minst inom folkmusikområdet. Han utförde ett relativt omfattande uppteckningsarbete samt utgav samlingar av folkmelodier och vetenskapliga arbeten om folkmusik. Ilmari Krohn grundlade det stora verket Suomen kansan sävelmiä/Finska folkets melodier (1898-1930), vilket utan vidare kan beskrivas som en nationalutgåva. Själv redigerade Krohn genrerna "Andliga melodier", "Sångmelodier" (i fyra band) och "Folkdanser". "Runosånger" samt "Kantele- och stråkharpomelodier" sammanställdes av Armas Launis resp. Armas Otto Väisänen, två andra föregångsmän inom sentida folkmusikforskning i Finland. |