Gunnar Ternhag: Om folkmusikens källor - Den tidiga insamlingen av folkmusik (2)

De nya idéerna slog först rot i litterära grupper. Inspirationen hämtades utifrån, i tysk och engelsk romantisk diktning. Den tyske skalden Johann Gottfried von Herder och hans tankar om den skapande folksjälen utövade ett stort inflytande. Från Herder härstammar begreppet "folkvisa" - den anonymt skapade och anonymt levande visan.
Sin främsta härd i Sverige fick de nya strömningarna i det välkända Götiska förbundet, bildat 1811 i syfte att uppliva "de Gamble Göters frihetsanda, mannamod och redliga sinne". Förbundet samlade författare och andra kulturpersoner. Det kan ses bl.a. mot bakgrund av Sveriges krigsnederlag mot Ryssland 1809. I Götiska förbundet skulle landets forntida historia återuppväckas och denna skulle ingjuta ny moralisk och patriotisk kraft i nationen.
Ett varaktigt sätt att vårda det historiska arvet för förbundets medlemmar var samlandet av allmogens sagor, sägner, tro, visor, låtar och andra muntliga traditioner. I dessa ting såg man resterna av den forna inhemska högkulturen. Det gällde blott att rädda så mycket som möjligt, innan den nya tiden fullständigt förflackade befolkningens vanor och tankar.
Med dessa strävanden inleddes ett insamlingsarbete som med vissa förändringar kontinuerligt pågått fram till våra dagar - och pågår fortfarande.
Till föregångsmännen räknas Götiska förbundets sekreterare, Leonard Fredrik Rääf (1786-1872), ett par år verksam vid Riksarkivet i Stockholm, men större delen av sitt liv godsägare på fäderneegendomarna i Ydre härad i Östergötland.

Bild 4. Leonard Fredrik Rääf, "Ydredrotten" (1786-1872),
godsägare i Ydre, södra Östergötland, var en av
1800-talets stora visinsamlare. Foto: Kungl. Bibl.

Rääf var en ivrig vissamlare och betydelsefull inspiratör. Hans visupptecknande omfattade enbart texterna - han erkänner villigt i ett brev att han "icke förmår framtvinga en enda ton". (not 5) Melodierna tillvaratogs på Rääfs initiativ av en barndomsvän, tonsättaren och musikpedagogen Erik Drake (1788-1870).
Rääf engagerade även andra personer för vissamlandets sak, bl.a. de båda Linköpingsbröderna Daniel Wallman (1791-1818) och Johan Hakvin Wallman (1792-1853). Deras visnedskrifter samlades tillsammans med andra samlares hos Rääf, som hyste planer på att publicera materialet. Någon utgåva kom emellertid aldrig till stånd. Rääf var alltför upptagen med skötseln av sina gods och dessutom som samlare starkt självkritisk.

Bild 5. Arvid August Afzelius (1785-1871) var ursprungligen västgöte, född i Hornborga. Efter studier i Uppsala prästvigdes han 1811. Han utnämndes till hovpredikant 1812. Från 1820 till sin död var han kyrkoherde i Enköping. Under studietiden mötte han det då uppblommande intresset för folkvisorna. Han blev medlem av Götiska förbundet 1811 och utförde åren därefter ett omfattande insamlingsarbete, som 1814 kröntes med utgivandet av Svenska folk-visor från forntiden (tillsammans med Erik Gustaf Geijer). Porträttet finns inklistrat i första upplagan av GeijerAfzelius, Svenska folkvisor som tillhört Hjalmar Lundgren och som efter hans död förvärvats av SVA. Foto: T. Ivarsson.

Planerna på en folkviseutgåva förverkligades i stället av Arvid August Afzelius (1785-1871), uppsalastudent, senare hovpredikant och kyrkoherde, för eftervärlden mest känd för sin dikt "Näckens polska". Afzelius upptogs som medlem av Götiska förbundet 1811, men hade redan året innan hört talas om Rääfs insamlingsarbete. På sommaren 1811 besökte han sin västgötska hembygd och gjorde där sina första visuppteckningar.
Till Rääf, som han inte lyckades träffa personligen förrän några år senare, skriver han: "De få Romanser jag samlat äro alla tagna efter Dictamen af gamla Bondsångerskor och Melodierna hoppas jag äfven få satte." (not 6)
Afzelius satte igång en omfattande uppteckningsverksamhet. Själv gjorde han upprepade resor. Han lyckades också engagera en rad medarbetare för att samla visor från olika landsändar. Målet var att få material till en utgåva.

FOLKMUSIKBOKEN - Gunnar Ternhag: Om folkmusikens källor

Den tidiga insamlingen av folkmusik

Den tidiga insamlingen av folkmusik

Gunnar Ternhag: Om folkmusikens källor