Märta Ramsten: Om folklig vissång

Greta Dahlström förde dagbok vid sina uppteckningsresor och där får vi en målande beskrivning av första mötet med Svea Jansson och hennes mormor den 19 juni 1923:

"Nu har jag funnit de rätta: Janssons i Österäng! Torpets invånare består av morfar, mormor och Svea. Mormor är 82 år, lång och mager med vackra markerade drag, säkert en skönhet i sina dagar. Hon är kry och munter och hennes repertoar är synnerligen rik och omfattar alla slag av visor: ballader, sjömans- och kärleksvisor, skämtvisor och en och annan dansmelodi . . . . I sångrösten gör sig dock åldern märkbar och det är omöjligt för henne att avbryta en melodi i mitten, gör hon det så tappar hon alldeles bort sig. Här är Svea, som är förtrogen med hela visförrådet sedan sin barndom, en ovärderlig hjälp. Hon är musikalisk och har ett briljant minne och tycks vara mycket intresserad av sitt värv (dvs. att hjälpa mig). En pigg och vaken flicka, aderton år, flink och spänstig, ögonen med överallt, den förnumstiga näsan i vädret, över gestalten ännu en viss barnslig kantighet. Hon har stora buntar av böcker med visor och annan poesi som hon kopierat. Jag trivs oändligt bra i deras lilla koja. (not 16)

Svea Janssons visor har spelats in från 1957 och framåt av Matts Arnberg och Ulf Peder Olrog med hjälp av Alfhild Forslin i Åbo. I radions folkmusiksamling ligger ca 650 inspelningar med Svea Jansson. Under de senaste åren har Svenskt visarkiv också gjort en del kompletterande inspelningar med henne i hennes bostad i Västergötland. Bl.a. har de visor som hon lärde på 30- och 40-talen spelats in, däribland revyvisor och schlager.

U. P. Olrog har som förut nämnts gjort djupgående undersökningar i Nötömaterialet och jämfört Svea Janssons visrepertoar med hennes släktingars och andra Nötöbors, bl.a. de 153 visor som Anna "Sjömor" Lindström (f. 1875) sjöng så sent som 1962. Sjömor hade aldrig gått i skola och U. P. Olrog skriver om henne:

"Det mest intressanta med Sjömors repertoir är att av dessa 153 visor är det på sin höjd ett tiotal som kan härstamma från tiden efter 1897. Efter sitt giftermål tycks hon knappast ha lärt sig några nya visor. Visorna hörde ungdomen till. 'Nu sjunger jag bara psalmer här hemma." (not 17)

En jämförelse mellan Sjömors och Svea Janssons repertoar kan bevisa att en del av Sveas vistexter och melodier tillhör ett äldre traditionsskikt, medan ibland också motsatsen kan bevisas, nämligen en vistradition som kommit via skolan. Vi möter också två olika slags traditionsbärare. Sjömor sjöng i ungdomen, har inte haft behov av att uttrycka sig i visor senare. Men hon har gömt sina visor i minnet och kan plocka fram dem om någon frågar efter dem. Svea Jansson däremot har absorberat visor hela livet och också sjungit dem. Hon har ständigt fyllt på sin repertoar - vid Svenskt visarkivs besök 1972 sjöng hon "Här kommer Pippi Långstrump"!

FOLKMUSIKBOKEN - Märta Ramsten: Om folklig vissång

Tre kvinnors visrepertoar - Svea Jansson (1904-1980)