Bengt R. Jonsson - Margareta Jersild: Svenska visor (En vägledning för studiecirklar)
Carl Michael Bellman

Melodierna är dock, möjligen med några undantag, ej Bellmans egna. Bellman använder sig av paroditekniken, d. v. s. han fogar en text till en redan given melodi. Den främsta källan till dessa är de samtida franska sångspelen och en betydande del av melodierna är hämtade från instrumentala satser. Av de franska kompositörerna har Bellman framför allt funnit sina förebilder hos Grétry, Duni och Monsigny. Flera av deras stycken spelades under Bellmans tid i Stockholm. Från Grétrys sångspel L'amitié á l'epreuve har Bellman hämtat sin melodi till episteln nr 52 "Movitz, mitt hjärta blöder". Källan till ep. nr 26 "Var står fiolen", ep. nr 72 "Glimmande nymf" och sång nr 14 "Hade jag sextusende daler" finner man i Dunis Le peintre amoureux. Men även några exempel ur operor finns, t. ex. "Gråt, Fader Berg, och spela" (ep. nr 12), vars melodi återfinns i en trio i Händels Acis och Galathea. Också ur svenska operor hämtar Bellman sina melodier. Ur den gustavianska operan Gustaf Vasa till Johann Gottlieb Naumanns musik anses Bellman ha fått en marsch, som han använde till Fredmans sång nr 21 "Så lunka vi så småningom". I episteln nr 9 "Käraste bröder" är melodien hämtad ur Johan Helmich Romans Drottningholmsmusik. Även folkvisemelodier har inspirerat Bellman, såsom t. ex. "Herr Peder och liten Kerstin". I Fredmans sång nr 5 b "Se svarta böljans vita drägg" har använts La Folia-melodien. Bellmans val av melodier är skickligt gjorda. Den snabba kontradansen och polskan har i flera fall blivit förebild för muntra folklivsskildringar t. ex. ep. nr. 13. Bellmans musikalitet visar sig också i hans sätt att låta de melodiska motiven i förlagan påverka de textliga versraderna och deras rim. Jämför t. ex. de musikaliska fraserna med rimflätningen i ep. nr 3 "Fader Berg i hornet stöter". Om Bellmans "lån" av melodier har många forskare skrivit och enighet har inte uppnåtts. Man far också komma ihåg att paroditeknik förr var ett vanligt förfarande, varför den direkta källan kan vara svår att spåra. Några melodier har också tillskrivits Bellman själv. Men valet och arrangemangen av melodier är i sig ett mästerverk och mycken forskning återstår ännu om text, melodi och eventuell förlaga för att nå mera kännedom om kongenialiteten i Bellmans sångdikter. 12. Diskutera Bellman som Stockholms- eller naturskildrare! Undersök hur han begagnar instrumentimitationer i sina visor! Gör även ett förslag till ett Bellmanprogram för föreningsbruk.