Bengt R. Jonsson - Margareta Jersild: Svenska visor (En vägledning för studiecirklar) | ||||
Carl Michael Bellman |
Till Bellmans tidigare diktning hör flertalet av hans dryckesvisor, vilka senare upptogs i samlingen Fredmans sånger. Till dessa hör bl. a. "Ack om vi hade go' vänner en så / ungerskt vin för vår strupa". Lovsångerna till Bacchus, de drastiska beskrivningarna av de många krogarna och prisandet av omåttligheten är inte överdrivna eller diktade utan realistiska skildringar av den inom många kretsar ganska försupna befolkningen. En del av dessa visor är bibelparodier. I parodisk stil har också Bellman skildrat och ironiserat sin tids ordensväsen med dess högtidliga ceremonier. Själv invaldes han i några ordnar, bl. a. Timmermansorden, men lär ej ha hyst något större intresse för dessa. Han skapade i stället
"Bacchi orden", en fiktiv orden, där riddarna utgjordes av stadens mest ökända drinkare. Med hjälp av sina omvittnade mimiska talanger gjorde Bellman stor lycka med sina ordensparodier. Några av de kända lyriska visorna, såsom "Böljan sig mindre rör", är inströdda i denna tidigare diktning. Större delen av Bellmans diktning finns emellertid i de två stora samlingarna Fredmans epistlar och Fredmans sånger. Fredmans epistlar utkom först 1790, men de i samlingen ingående 82 epistlarna hade skrivits under ca tjugo år, ibland med långa intervall. I en inledning till epistlarna har Bellman lämnat en lista på de uppträdande personerna och deras yrken. De flesta hör dock hemma i krögarnas värld. Till de namnkunnigaste i sällskapet hör först och främst Fredman själv, en f.d. hovurmakare och ett original i gatubilden, men som efter hand får allt flera drag av diktaren själv. Där finns vidare korpral Mollberg och musikanten Movitz samt inte minst Ulla Winblad, vars förebild hette Maria Kristina Kiellström. Hon har kanske mer än de övriga i Fredmans sällskap blivit föremål för forskningar och hennes vara eller icke vara bland stadens lätta garde har diskuterats. Otvivelaktigt har Bellman känt henne, även om den Ulla han introducerar i episteln nr 3 lär ha föga gemensamt med änkan Kiellström:
Bellman är emellertid inte endast en skildrare av Stockholms krogliv och en skarp karaktärstecknare av en samling sins emellan olika individer. Han är egentligen den förste som i svensk diktning förstått att skildra Stockholms skönhet och naturen kring staden. Han skildrar på ett åskådligt sätt Gamla Stan i episteln nr 34:
|
Carl Michael Bellman |
||||
Bengt R. Jonsson - Margareta Jersild: Svenska visor (En vägledning för studiecirklar) |