Bengt R. Jonsson - Margareta Jersild: Svenska visor (En vägledning för studiecirklar) | ||||
Ballader och andra medeltidsvisor |
Efter innehåll brukar man indela balladerna i naturmytiska visor, legendvisor, historiska visor, riddarvisor och kämpavisor. Den naturmytiska visan behandlar människans möte med och kamp mot det övernaturliga. Den handlar om näcken och om älvor, varulvar och lindormar, men även om magi och förtrollning människor emellan. Exempel på dylika visor är "Herr Olof och älvorna" och "Harpans kraft". Till legendvisorna hör den bekanta visan om Staffan stalledräng och den likaledes kända "Duvans sång på liljekvist". Även motivet med botgöring finns i dessa visor t. ex. "Maria Magdalena". De historiska visorna återgår ofta på en verklig historisk händelse. Så är fallet i några brudrovsvisor t. ex. visan om Falken Albrektssons brudrov, som skildrar en händelse inträffad 1288. Beträffande flera av de andra historiska visorna finns ingenting som kan styrka innehållets verklighetsbakgrund (t. ex. "Vreta klosterrov"). Även då man genom samtida belägg kan styrka de händelser, som omtalas i visorna,
får man alltid räkna med att historiciteten är tvivelaktig. Visan har ofta tillkommit en tid efter den händelse den skildrar, och man kan ha haft vissa motiv till att förtiga eller tilldikta detaljer. Under det mera vaga begreppet riddarvisor brukar man föra de visor som ej kan inrangeras i någon av de övriga kategorierna. Hit hör det största antalet visor och de behandlar skiftande händelser, i regel inom ridderskapets kretsar. Kämpavisorna intar i viss mån en särställning. I motsats till övriga ballader har de ursprungligen uppstått på västnordisk mark och återgår inte sällan på vissa sena arter inom den isländska prosasagan. Ämnet för dessa är strider med troll och jättar eller numerärt överlägsna motståndare, närmast våldsamma slagsmål. Flera av dem ger drastiska skildringar såsom av Holger Dansks kamp med jätten Burman och av jätten Ramunder. Andra har åter en mera tragisk stämning t. ex. "Habor och Signil". En del av kämpavisorna och därjämte några andra ballader kan ha en klart skämtsam prägel. I Sverige känner man omkring tvåhundratrettio balladtyper, de flesta i uppteckningar från och med 1800-talet. Från medeltiden finns endast fragment av ballader bevarade. |
Ballader och andra medeltidsvisor |
||||
Bengt R. Jonsson - Margareta Jersild: Svenska visor (En vägledning för studiecirklar) |