Simon i Sälle är en av våra vanligaste sånglekar och samtidigt en av de äldsta. Den finns omnämnd redan på 1600-talet i Rudbecks Atland. De flesta känner säkert igen den i Ulrika Lindholms insjungning (ex.
6) - det är ju så den här friarleken fortfarande sjungs och leks vid danser kring gran och midsommarstång. I södra Sverige
har den sjungits i en något annorlunda textvariant som anses gå tillbaka på den danska motsvarigheten till Simon i Sälle.
Ex. 6. Sånglek efter Ulrika Lindholm insp. av SR. Trsk: MR.
Trots Ulrika Lindholms engagemang i godtemplarrörelsen har hon flera äldre dryckesvisor på sin repertoar, visor som hon lärde i föräldrahemmet. Dryckesvisan "Sätt nu glaset för din mun" har i vårt eget århundrade blivit en populär skålvisa i studentkretsar. Som folklig visa är den känd allt sedan mitten av 1700-talet. I Ulrika Lindholms insjungning (ex.
7) inleds den med några rader ur en sånglek som vi längre fram i kapitlet kommer att möta i Greta Naterbergs repertoar (ex.
19).

Ex. 7.
Dryckesvisa efter Ulrika Lindholm insp. av SR (även
på gram. skiva). Trsk: MR.
Inte mindre än 45 småvisor har Ulrika Lindholm sjungit in, och däribland förstås många av de vanliga vagg- och vallvisorna som sjungs i hela landet till fiskeskärsmelodin. Men hennes småviserepertoar är samtidigt utpräglat norrländsk. Dvs. hon sjunger många av de småvisor som av äldre uppteckningar att döma uteslutande sjungits i de norrländska landskapen. Bland de visorna finns påfallande många
små vispolskor (el. polsktrallar) och mycket ofta sjungs de till någon variant av den s.k. foliamelodin. (Ex.
8)

Ex. 8.
Vispolska efter Ulrika Lindholm insp. av SR (även
på gram. skiva). Trsk: MR.
De visor som i våra dagar brukar kallas för
folkvisor i skolsångböcker och körbearbetningar är oftast lyriska
visor. De var mycket vanliga i skillingtrycksrepertoaren under 1700- och 1800-talen. Den lyriska visans text är ofta en betraktelse över lycklig eller olycklig kärlek och melodin ofta mollbetonad.
|