Folkmusik 1600-1800"Inhades två dieknar Jonas Olaj och Andreas Laurentj, hvilka hade gått och reballerat (bråkat) uthi Dalarnar spelatt och tjgt (tiggt) bort almosan iffrån soknedieknar, och ade breff iffrån Hedemoora, ther the skulle haffua freqventerat. Dömdes att speelen skole iffrån them taghas och höra scholen till, och then ene,Jonas benämb, skulle gå i scholen och bötha 2 daler; then andre taga sig någon ehrlig tienst och bötha 2 daler, som deelas skulle ibland the fatige i scholen."I Johannes Rudbeckii domkapitels- och visitationsprotokoll från 9.2.1620 står ovan citerade berättelse om spelande djäknar. (not 3) 1600-1700-talens många domstolsprotokoll av skilda slag är en förnämlig källa för vår kunskap om folkmusik. Här ges ofta ingående skildringar av fest, dans, vissång som slutat med slagsmål och ond bråd död. Tack vare flitiga - och säkert roade - notarier och skrivare har vi fått ett rikt källmaterial att ösa ur.
Bild 3. Vasavisan. Kungl. Bibliotekets visbok i 4-o, tryckt i 1500-1600-talens visböcker 2, utg. av A. Noreen och J. A. Lundell, 1900-15, s. 401 ff. Om Vasavisan, se vidare Politisk rimdans, sammanställd av K.-1. Hildeman, Sven G. Hansson och Bengt R. Jonsson, Sthlm 1960, s. 36 ff. Melodin noterad i c-klav.
|
||||||||||||||||||||||||
1600-talet är känt för en livlig antikvarisk verksamhet. Nu kommer
också gamla visor och låtar till heders, liksom man intresserar sig för
musikinstrument som uråldriga relikter. Jakten på traditionsbärare som
ett slags historiska källor börjar, en jakt som måste bedrivas snabbt,
eftersom de gamle, de som minns längst bakåt, faller först för
liemannen.