Spelmanstävlingar

Bild 1. Spelmanstävlingen i Gesunda 1906. I vagnen står spelmannen Ljuder Anders Ersson, Mora, stående framför Nils Andersson och på stenen Anders Zorn. Foto: Gerda Söderlund.

1906 - året för den första spelmanstävlingen i Gesunda, Dalarna - är med rätta ett märkesår i svensk spelmanshistoria. Och som ett tecken på den tacksamhetsskuld spelmansrörelsen står i till sagda händelse förläggs alltjämt riksspelmansstämman vart tionde år till denna plats.
Vid dessa tillfällen brukar gärna det förgångna aktualiseras och bleknade bilder, fortfarande i mans minne, målas upp. Till Karlfeldts dikt "Var är folket, som blåste i djurhorn och förkastade pipa och flöjt?" ser vi den imposante Anders Zorn i moradräkt komma i kyrkbåten över Siljan. Gläntan i skogen, de tre kullerstenarna som en forntida domarring för juryn. Runt om den uppställda höskrindan som utgör estrad står ruvande förväntansfulla dalkarlar och kullor som snart skall pröva sin lycka på fiol och horn.
Hur kommer det sig att landets första spelmanstävling kom att hållas just 1906 och just i Dalarna? Ett älskat svar på den frågan brukar vara att konstnären Anders Zorn under en vandring i hembygdens skogar ej längre som fordom hör de kära vallåtarna blåsas på horn. Han vill göra något radikalt åt saken och anordnar en tävling för hornblåsare och fiolspelmän. (not 3) Detta svar stämmer säkert.
Vi gör emellertid inte Anders Zorn orätt och förringar hans insatser om vi vidgar perspektivet något. Frågan är nämligen inte helt ointressant, då dessa tidiga år av seklet i mycket blivit prejudicerande för hela 1900-talets spelmansrörelse. En spelmansrörelse som ger många exempel på hur en livaktig tradition ständigt skapar sina egna förutsättningar.
I grannlandet Norge - på den tiden också unionsland - hade tävlingar anordnats ända sen 1875. De första tävlingarna avsåg lur, horn och langeleik och hölls i Hallingdal, på Underberg i Ål eller på fjället i Nordre Aurdal. Likheten med Gesundatävlingen är slående!
1888 i Bø, Telemark, är det dags för den första tävlingen - "kappleiken" - på hardingfela. "Berre dei beste slåttane kunne stå for ei slik vurdering, og det var berre slåttar av gamle slaget som hade intresse. Dermed fekk yngre spelemenn klårt føre seg hva dei skulle leggja seg etter."
Från 1896 och vart annat år fram till 1914 hålls tävlingar i Vestmannalaget i Bergen. Dagen efter första tävlingen arrangeras en feststämma på Logen. På första bänk sitter Edvard Grieg. "Han gledde seg inderleg yver at dei gamle norske slåttarne kom till heider og ara att." (not 4)
Det är bra att ha ovanstående i åtanke, när vi återvänder till de svenska spelmanstävlingarna. Mycket känns igen. Närvaron av de nationalromantiska tonsättarna, hävdandet av de nationella värdena.
Det är osäkert om Anders Zorn kände till dessa norska föregångare. Däremot kan han inte ha undgått att lägga märke till den fristad vallkullor, spelmän och dansare fått på Skansen i Stockholm. Säkerligen visste han också genom vännen Nils Andersson, att en spelmansstämma planlagts redan året innan, i samband med en fornminnesfest i Mörsil, Jämtland. Denna strandade dock på att inga spelmän hörsammat inbjudan!
Spelmanstävlingen i Gesunda kom att få många efterföljare. Idén spred sig snabbt. Redan 1907 var sex orter aktuella: Mora, Lund, Göteborg, Sundsvall, Varberg och Vigelsbo i Uppland.