FOLKMUSIKBOKEN - Ville Roempke: Om spelmansrörelsen |
||||
 |
||||
|
70-talet (folkmusikvågen) |
 |
|
 |
|
|
FOLKMUSIKBOKEN - Ville Roempke: Om spelmansrörelsen |
||||
|
|
||||
|
70-talet (folkmusikvågen) |
|
|
|
|
| Studiecirklar och kurser i folkmusik och låtspel var ingalunda någon
nyhet. Som framgått tidigare i detta kapitel hade sådana anordnats av och
till ända sedan 20-talet. Men nu kommer studie- och lyssnarcirklar, i de
olika studieförbundens regi, som vänder sig till allmänheten. Jan Lings
bok "Svensk folkmusik, Bondens musik i helg och söcken", som kom ut 1964,
blev snabbt ett måste för skolor, utövare och intresserade, och
kompletterades 1966 med kursplan och musikexempel. En intressant detalj apropå studiecirklar är att 70-talets storfluga med nyckelharpsbyggande startade redan 1962 på initiativ av rektor Ivar Rondin, IOGT, och Uplands spelmansförbund. Lärare var - naturligtvis - Eric Sahlström. (not 54) Av stor betydelse för folkmusiken i undervisningen blev också Rikskonserters arbete med skolkonserter. Som försöksverksamhet startade Institutet för Rikskonserter 1963 och redan första året berättar dess chef Nils L. Wallin - även ordf. i Samarbetsnämnden för svensk folkmusik, samt medlem av Zornmärkesjuryn - att turnéer med vokal och instrumental svensk folkmusik ordnats inom skolkonserternas ram. "Men 'folkmusik' inbegriper också annan folkmusik än den svenska. Så får gymnasisterna i år höra indisk folkmusik, och de kan förbereda sig genom en speciellt inspelad grammofonskiva, som skolorna erhåller --- Men folkmusik är inte primärt skapad för konserter! Rikskonserter är därför berett att så småningom söka nya vägar för att stimulera vårt folks kontakt med den svenska folkmusiken. Hur detta skall ske kan jag idag inte säga, endast att samråd med berörda parter skall tagas så snart tiden är mogen." (not 55) Som vi vet fortsätter Rikskonserter sitt arbete, till stor hjälp för folkmusiken, med läromedel, grammofonskivor och inte minst skolkonserter som idag ger viktiga arbetstillfällen åt folkmusikanter alla kategorier. Slutet av 60-talet och 70-talet innebär ett stort uppsving för folkmusiken här i landet men även utomlands. Ännu har vi inte sett slutet på denna utveckling, varför skedet naturligtvis är omöjligt att sammanfatta. Ändå vågar vi i korthet teckna några tendenser från spelmansestraden utifrån egna intryck och erfarenheter. Impulserna till det nyvaknade intresset för folkmusiken kom utifrån och sammanfaller med större politiska omvälvningar globalt sett. USA:s del i Vietnamkriget, folkens befrielsekamp, stormakternas utsugning av 3:e världen skildras av protestsångare som Tom Paxton, Pete Seeger, Joan Baez och Bob Dylan. De hämtar mycket inspiration från den amerikanska folkmusiken, som i likhet med Vietnams, Kinas, Indiens, Greklands, Irlands, Spaniens och Chiles folkmusik får en större spridning allteftersom de olika länderna står i centrum för världshändelserna. Den ökade politiska medvetenheten får i Sverige sin manifestation i FNL-, Clarté- och studentrörelserna och sin fortsatta inriktning genom de närmaste årens strejkvåg.
En mer spekulativt och kommersiellt präglad bakgrund till
folkmusikvågen är den Flower Power- och Hippie-stil, som tacksamt anammas
av grammofonindustri och business i USA och västvärlden och får en symbol
i mastodontmusikfestivaler typ Woodstock. En språklig parallell till
Flower Power är Gröna Vågen och ett motstycke, men också ett alternativ
till Woodstock, blir Gärdesfesterna och - spelmansstämmorna! |
|
70-talet (folkmusikvågen) |
|
|
|
|
|
|
||||
| Ville Roempke: Om spelmansrörelsen | ||||
