Bild 8. Zornmärket i silver som berättigar till titeln riksspelman. Ill.: Gunnar Ahlbäck.

Från och med spelmansstämman i Västerås 1933 blir märket ett spelmansmärke, som kan erövras i brons och silver genom uppspelning inför jury. Från början sker uppspelningarna även inför publik och på flera platser samma år.

"Utdelningen av märkena ägde rum i omedelbar anslutning till uppspelningen och medan juryn var samlad till överläggning och beslut underhöll spelmännen den rätt fulltaliga publiken med låtar. Det dröjde och stämningen blev smått irriterad, men till slut trädde då Tobias Norlind fram och delgav besluten",

berättar Sven Axell. Guldmärket kunde även utdelas som utmärkelse för ett förtjänstfullt arbete till folkmusikens fromma och inte nödvändigtvis i samband med en spelmansstämma. Den första guldmedaljören är jämtlänningen och klarinettisten Eric Nilsson, Mattmar (1933). I juryn under 30-talet sitter bl.a. Olof Andersson, Sven Kjellström och Sven Axell. (not 31)
Skomakarmästaren och spelmannen Ragnar Schelén, järfälla, säger på sin 50-årsdag:

"När jag för femton år sedan blev bekant med Hjort-Anders fick jag höra de verkliga spelmansmelodierna och jag har med stort intresse följt honom och hans musik. Men det tycks mig omöjligt att utföra en låt så som han spelar den. Dock är jag glad åt det jag fått lära av honom, och mitt intresse för allmogemusik ökades ännu mer sedan jag i Västerås år 1933 vid Svenska Ungdomsringens Bygdeungdomsstämma fick Zorns spelmansmärke i brons." (not 32)

Trots att uttalandet ovan utstrålar idel förnöjsamhet dröjer det inte länge förrän Zornmärket blir föremål för de missgynnade spelmännens hätska och bittra kritik - ett fortfarande lika kärt samtalsämne spelmän emellan och anledning till mycken osämja. Detta ligger naturligtvis i sakens natur och hindrar inte att Zornmärkesuppspelningarna blivit en institution i svensk spelmansrörelse, som trots att den enligt många har överlevt sig själv idag är populärare än någonsin.
Efter spelmansstämman på Frostavallen 1936 tycker sign. GYM. till, och orsakar flera genmälen:

"Det vackra spelmansmärket bör, för att vara en av spelmännen värderad och åtrådd klenod utdelas sparsamt, och böra givetvis då fordringarna för erhållande av resp. märken uppfyllas. Protokoll över i en stämma deltagande spelmän bör av arrangörerna upprättas, utvisande ev. deltagande i tidigare stämma e.d. och med vad resultat. Under inga förhållande bör ett silvermärke utdelas, utan att juryn meddelats upplysningar om vad vederbörande uträttat till folkmusikens fromma, ty enbart ett ev. tillfälligt lyckande i välspelning får ej lämna i utbyte ett dylikt märke med tillhörande titel 'riksspelman'. Då sådant sker förlorar märket sitt värde och sin stimulerande verkan på intresset för folkmusiken både för tidigare innehavare av märket och för aspiranter på detsamma." (not 33)