FOLKMUSIKBOKEN  -  Anna Johnson: Om fäbodarnas musik

   Inledning   

I fäbodkullornas tillvaro, liksom i sjömännens och rallarnas, förekom dels den rena arbetssången (lockrop, shanties, baxar- och pålningsramsor etc.), dels också visor diktade om dessa speciella och ofta romantiserade levnadsformer (vallvisor, sjömans- och rallarvisor etc.) (not 4) Många äldre vallvisor bär folkvisans drag av anonymitet och tradering genom många generationer. De är just därigenom rikt företrädda i tidiga uppteckningar, där den rent funktionella locksången lyser med sin frånvaro. (not 5) Flera av dessa äldre vallvisor är nära anknutna till olika arbetsmoment vid fäbodarna (se bl.a. notex. 8 och 15).
Några har signalkaraktär, som den vitt spridda visan om "tolv man i skogen" (se notex. 7 och kommentarerna därtill samt notex. 3 och 21 i kap. "Om folklig vissång"). Andra fungerar som kontaktmedel vallkullor emellan. En sådan visa i dialogform är återgiven av Dybeck i Svenska vallvisor och hornlåtar (notex. 1):

"Vallhjonen i Wermland sjunga ofta i berg och skog denna visa från olika håll mot hvarandra, men nyttja då i st.f. helsa ordet lola eller låla." (not 6)

Ex. 1. Ur Dybeck, Svenska vallvisor och hornlåtar, s. 19

Den finns fortfarande kvar i levande tradition i gränstrakterna mot Norge och tillhör det rika folkliga musikmaterial som är gemensamt för de båda länderna.

"När vi var ute i skogen och geta [vallade] och hörde någon annan getkulla, så kunde vi lala till varandra. Så skulle de svara likadant." (Särna, Dalarna.) (not 7)

"Lala gjorde vi mest på skoj. När vi var ute och plocka bär och var lite skilda åt, så lala vi åt varann och svara." (Idre, Dalarna.) (not 8)

En helt annan typ av visor är de skönmålningar i "skillingtrycksstil" som producerats av utomstående poeter. Under 1800-talet vann sådana nydiktade eller bearbetade vallvisor stor spridning och bidrog till att ge bilden av fäbodlivet dess speciella skimmer. Flera av dem upptogs också i skolsångböckerna och kunde ibland den vägen vandra in i valkullornas repertoar (t.ex. den kända "Jag går i vall hela dagen all"). Dessa visor har många anknytningar till den traditionsrika herdediktningen - är den nordiska nationalromantikens avläggare till den antika pastoralen.
Detta kapitel skall framför allt behandla den rena arbetsmusiken vid våra fäbodar, men i vissa sammanhang kommer också vallvisorna att beröras och exemplifieras. (Vallvisorna behandlas även i kap. "Om folklig vissång".)

  Inledning   

Anna Johnson: Om fäbodarnas musik
Överblick, Folkmusikboken

Svenskt visarkivs webbplats