Om nyckelharpor

Namn: nyckelharpa, harpa, nyckelgiga, giga, spel, spelharpa, knaverharpa.

Konstruktion och spelsätt:

I. Nyckelharpor utan resonanssträngar

Denna nyckelharptyp är känd genom bl.a. medeltida kyrkokonst och genom fyra bevarade instrument från 1500-1600-talen.
En rad nycklar (tangenter) med vardera 1, i vissa fall 2-4 löv (strängavkortare). En melodisträng och 2-5 bordunsträngar, som delvis använts även för mixturspel, varvid två eller fler melodisträngar avkortats med samma nyckel. Dessa instrument har spelats med ständigt ljudande bordun och ev. mixtur. Stråken har enligt avbildningarna varit starkt böjd, varvid taglet spänts med tummen mot eller från stången.

II. Resonanssträngade nyckelharpor

1. Enkelharpa: En rad nycklar med löv för en eller två melodisträngar, varvid den andra förmodligen varit parallellkopplad med den första som mixtursträng. 1-2 hela tiden medljudande bordunsträngar samt 6-13 resonanssträngar, som klingar med utan att beröras av den böjda stråken. Resonanssträngarna introducerades sannolikt i början av 1700-talet som ett led i den utvecklingsprocess som även ledde till ett utökat tonförråd med fler nycklar.

Bild 45. Nyckelmekanism till en enkelharpa:
(Ur Ling 1967.)

Om nyckelharpor