Om piporSPELPIPA (spilåpipa) Bild 38. Spilåpipor från Ovanåkers sn, Hälsingland, Djura kapellförsamling samt Leksands sn i Dalarna. (NM 114.952, NM 26.123, NM 13.410.) Namn: spelpipa (spälapipa, spilåpipa), låtpipa, fingerpipa,
träpipa, skallpipa, vallpipa. Tillverkning: Flertalet bevarade äldre pipor är av lättbearbetat lövträ som al och björk, medan en yngre tillverkartradition föredragit gran. Piporna är mellan 20 och 35 cm långa, vanligen ca 25-30 cm och i regel svarvade med förstärkande och dekorativa vulster vid mynningen och ibland även mellan uppskärningen och översta fingerhålet. Till de svenska träpipornas egenart hör en ganska vid och buktande form på den omvänt koniska borrningen, som framställts med borr och brännjärn. Undantag utgör några pipor med mycket slank, omvänt konisk kontur resp. med nästan cylindrisk form och riklig vulstutsmyckning, vilka antyder en påverkan från konstmusikaliska blockflöjtstyper. Uppskärningen kan ha rund, oval, halvmånformad eller fyrkantig form; den fyrkantiga överväger på såväl äldre som yngre pipor. Fingerhålens antal och placering visar en märklig brist på normalisering, jämfört med andra länders folkliga flöjter. Antalet fingerhål varierar mellan 6 och 8 + ev. tumhål, och placeringen är ofta symmetrisk men röjer i vissa fall att man eftersträvat en bestämd skala. Några enhetliga skaltyper är dock svåra att sålla fram ur materialet. Påfallande många pipor har ren kvart och oktav, och kvarten har då fungerat som grundton i låtarna. Spelsätt: Spelpipan spelas ogärna med överblåsning - den
övre oktaven låter ofta hes och oskön i jämförelse med
grundoktavens runda, varma klang. Det användbara tonomfånget varierar
alltså mellan en septima och en decima, beroende på antalet
fingerhål. Tonhöjden kan förändras åtskilligt med varierande
blåsstyrka, och gaffelgrepp kan givetvis också användas för att få
de skaltoner man önskar. Huruvida dessa "renspelsknep"
utnyttjats i äldre tradition är emellertid ovisst. Intervjusvar och
klanganalyser av inspelat material tyder på motsatsen. Klicka på bilden för att visa hela exemplet. Ex. 7. Armbågslåten, spelad på spilåpipa av Sväs Anders Ersson. Sammanställningen är gjord från en och samma inspelning av låten .som alltså spelades fyra gånger i följd . Den blir en ganska detaljerad provkarta över de olika ornament, intervallutfyllnader och rytmiska, förändringar som Sväs Anders utnyttjade till variation av sina låtar. |