Noter  

01.

Ur Självbiografi av riksspelmannen Anders Frisell i Mockfjärd, daterad 27.10.23. Ms i Musikmuseets arkiv.

02.

Jfr Cajsa Lund, Musik i forntiden. I Klang i flinta och brons [utställningskatalog], Musikmuseet 1974.

03.

Se Ernst Emsheimer, Schwedische Schellenmagie. I Studia instrumentorum musicae popularis V (Musikhistoriska museets skrifter 7), Sthlm 1977.

04.

Olaus Magnus, Historia om de nordiska folken, bok 18, kap. 31, s. 74 i utg. Östervåla 1976.

05.

Ur G. E. Dahlstiernas Den trogna Heerden, översättning av Guarinis Pastor Fido, cit. efter jan Ling, Nyckelharpan, Sthlm 1967, s. 207.

06.

Andreas Oldeberg, Vallhorn, herdepipor och lurar. En studie med utgångspunkt från ett värmländskt järnåldersfynd. I Värmland Förr och Nu 1950, Karlstad 1951.

07.

Richard Dybeck, Svenska folkmelodier, häfte 5, Sthlm 1856. Kommentar till nr 96.

08.

Magnus a.a., bok 17, kap. 2, s. 3.

09.

Cit. efter Nils Dencker, Musiknotiser i 1600-talets verser. STM 1930, s. 67.

10.

Cit. efter Carl-Allan Moberg, Om valllåtar I. En studie i de svenska fäbodarnas musikaliska organisation. STM 1955, s. 57.

11.

Dybeck, Svenska vallvisor och hornlåtar med norska artförändringar, Sthlm 1846, s. 41.

12.

Spelpipa. Sväs Anders Ersson, Knis Karl Aronsson, Lars Jobs. Dalarnas museum, COOP EP 177.

13.

Nils Forsell, Borås stads historia I, Borås 1952, s. 132.

14.

Anders Tidström, Resa genom Dalarne, 1754. Red. I. Tunander och S. Wallin, Falun 1954.

15.

Kort berättelse, om Myr-Ugnar eller så kallade Blåster-Wärk, uti Östra och Wästra Dahle-Orterne bruklige. Ins. den 15 Aprilis 1732. Jern-kontorets annaler, 29:e årg., Sthlm 1845, s. 26 f. § 13.

16.

M. H. Reenstierna, Årstadagboken. Journaler från åren 1793-1839 utg. genom S. Erixon m.fl. Del 1, Sthlm 1966, s. 497.

17.

Se Claes Wahlöö, Säckpipa i Lund. Kulturen 1975.

18.

Magnus a.a., bok 18, kap. 31, s. 74.

19.

Urban Hiärne, Een utförlig berättelse om the nys upfundne suurbrunnar vid Medevij, Sthlm 1680. Cit. efter Mats Rehnberg, Säckpipan i Sverige (Nordiska Museets Handlingar: 18), Sthlm 1943, s. 16.

20.

Abraham Hülphers, Dagbok öfwer en resa igenom de under Stora Kopparbergs höfdingedöme lydande lähn och Dahlarne år 1757. Cit. efter Rehnberg a.a., s. 17.

21.

Cit. efter Rehnberg a.a., s. 19.

22.

Cit. efter Rehnberg a.a., s. 19.

23.

RA 124, 78-varvsskiva.

24.

Otto Andersson, Bröllopsmusik på säckpipa. STM 1961.

25.

Stig Walin, Musikinstrumenttermer i äldre svenska lexikon I-II. STM 1948, s. 20 resp. 24, samt STM 1949, s. 51 f.

26.

Cit. efter I. Schnell - C.-I. Ståhle (utg.), Rannsakningar om antikviteter i Södermanland 1667-1686. (Södermanländska handlingar N:o 5) Nyköping.

27.

Ur Fredmans epistel nr 33.

28a.

ULMA 10805, 4. Uppt. av Nils Stålberg, Flisby sn, Småland.

28b.

N. Lithberg, Bröllopsseder på Gottland. Dansen. Fataburen, häfte 3, 1911, s. 153. Utförligare behandlas spelmansfamiljen i Ture Carlsson, Groddakarlarna och Spelmanstraditionerna från Grodda. Gotlands Allehanda 11 juli 1953.

29.

Talrika exempel i Jan Ling, Nyckelharpan, Sthlm 1967, s. 203 ff.

30.

Se vidare Gunnar Ahlbäck, Nyckelharpan som samtidsföreteelse. Årsboken Uppland 1976.

31.

Otto Andersson, Stråkharpan. En studie i nordisk instrumenthistoria, Sthlm 1923. Se även O. Andersson, The bowed harp of Trondheim Cathedral and related instruments in East and West. The Galpin Society Journal 1970.

32.

Några exempel på skivan "å än är det glädje å än är det gråt". MILP-001, SAM-distribution.

33.

Birgitta Hjelmström-Dahl, Träskofiolen i Skåne. Stencil. Musikmuseet.

34.

Några låtar på träskofiol finns bland Spelmanslåtar från Skåne. Sonet SLP 2041.

35.

Cit. efter Arne Aulin, Sven Hof som Hülphers' musikaliske bidragsgivare. STM 1948, s. 118.

36.

A. Wollimhaus, Svea Lycksalighets Triumph, aff Rijksens Ständer Framförd [vid Karl XI:s tronbestigning 18 dec. 1672]. Cit. efter Dencker a.a., s. 60.

37.

Stig Walin, Die schwedische Hummel. Eine instrumentenkundliche Untersuchung. (Nordiska Museets Handlingar: 43) Sthlm 1952, s. 74.

38.

Att Dillner skulle ha uppfunnit psalmodikonet är en vanlig missuppfattning, som vederlagts av Kirsten Ostenfeld i Psalmodikon i Danmark. Dets tilkomst og anvendelse i musikpedagogisk sammenhaeng. Specialopgave, Københavns Universitet, Musikvidenskabelig Institut 1976. Stencil i Musikmuseets bibliotek. En intressant notis finns i John Blow, Amphion Anglicus, 1700, i förteckningen över BOOKS lately Printed and Re-printed for Henry Playford .. , nämligen följande skrift: The Psalmody: Being Plain and easie Directions to play the Psalm-Tunes by Letters in stead of Notes, Fitted to all Capacities; Invented by the late Mr. John Playford [1623-1686], but never before made Publick. The Price of the Instrument 15s. And the Price of the Book Is 6d. Om det rör sig om ett instrument liknande det nordiska psalmodikon är ovisst, men ändamålet är tydligen detsamma!

39.

Johannes Dillner, Melodierna till Swenska Kyrkans Psalmer, Noterade med ziffror, för Skolor och Menigheten, Sthlm 1830.

40.

Se Reidar Sevåg, Geige und Geigenmusik in Norwegen. I Die Geige in der europäischen Volksmusik, Schriften zur Volksmusik, Band 3, Wien 1975.

41.

Abraham Hülphers, Historisk Afhandling om Musik och Instrumenter ..., Westerås 1773 (faks. utg. Sthlm 1969), s. 103 fotnot 23.

42.

Påpekande av musikdirektör Per Ola Söderlund, Falun. Se även P. O. Söderlund, Duett på trumma och klarinett (Armborstet 1953) samt Schenströms redovisning av musikinstrument i Dalregementets historia, del 6, Uppsala 1938, s. 237 ff.

43.

Birgit Kjellström, Dragspel, Sthlm 1976, s. 25 f.

44.

Ur söndagsbladet Le Ménestrel, Paris 1834. Kjellström a.a., s. 16 f.

45.

Liktonigheten innebär att varje tangent ger samma ton då bälgen förs in resp. ut. Varje stämma har en stämtunga för tryckluft och en för sugluft. En- och tvåradiga dragspel av äldre typ är växeltoniga och ger olika ton på tryck- resp. sugluft.

46.

Hugo Alfvén, Tempo furioso, Sthlm 1948.

47.

Otto Andersson, Inhemska musiksträfvanden. Anteckningar rörande musikens i Finland historia jämte smärre uppsatser i musik, Helsingfors 1907.

48.

Nils Andersson i brev 11 /6 1910 till N. W. Hägg, Iggesund. I Musikmuseets arkiv.

49.

Hör t.ex. Munspel och Handklaver. Caprice CAP 1092.

50.

Andreas Oldeberg a.a., samt Holger Larsen, Bockhorn med påslående trätunga. En anmälan. STM 1977:2.

51.

Insp. utg. på Locklåtar och musik på horn och pipa. Sveriges Radio RFLP 5017.

52.

Reidar Sevåg, Det gjallar og det læt. Frå skremme og lokkereiskapar til folkelege blåseinstrument. Oslo 1973, s. 108 ff.

53.

Musikmuseet inv.nr NM 3097 och NM 10543 (båda från Enångers sn, Hälsingland), Gotlands fornsal inv.nr A 540 samt ett instrument i privat ägo.

54.

Hör t.ex. Tegenborgsvalsen på skivan Joel Jansson Silverbasharpa. Musikmuseet MUM LP 1.

55.

Insp. med J. Gille och V. Vikman på Låtar på nyckelharpa från Österbybruk. YTF-501 6 124.

56.

Insp. med Otto Malmberg finns på skivan Äldre svenska spelmän, vol. 2. Inspelningar gjorda mellan 1914 och 1917 på fonografcylindrar. CBS 80752.

Noter