|
Kommentarer till beskrivningsexemplen I följande kapitel beskrivs
nitton olika danser, eller snarare dansformer. Här står de i bokstavsordning.
Det betyder givetvis inte att de ska läras i den ordningen. Vi skulle ha kunnat
ordna dem i någon historisk tidsföljd, eller efter hur dansstegen, eller musiken
är besläktad, eller i någon annan ordning. Bokstavsordningen är trots allt
enklast, och tillåter att ni i gruppen gör er egen indelning av danserna.
För varje dansform finns dessa underrubriker med:
Historik
Här presenteras en kortfattad historik för varje enskild dans. Komplettera med
att läsa om den aktuella tidsepoken i historikavsnittet, där vi går närmare in
på dansernas miljö, och det omgivande samhället.
Namnformer
Samma dans kan ha många namn i folkmun. Dessutom kan samma namn användas för
olika danser.
Här tar vi upp några namnformer som förekommer på samma dans eller varianter av
dansen. Det är ingen fullständig förteckning utan mer en vilja att visa på
problemet med de olika namnformerna. Lägg gärna till egna benämningar ni har
hört. Här tas endast i undantagsfall upp namn där för eller efterledet är en ort
eller plats, det finns många sådana namn (t ex Bodapolska).
Musiken
Här försöker vi beskriva musiken i sina huvuddrag, sånt som kan vara viktigt att
känna till för oss som dansar. Lite mer om musikens allmänna sidor finns med i
kapitlet Lite dans och musikteori. På kassettbandet, som kan köpas till boken,
finns dessutom minst en låt som passar till varje dansform. Lyssna och diskutera
vad som är typiskt för respektive dansmusik.
Dansen
Dansen beskrivs dels i ord, och dels i ett ”takt- och stegschema”, jmf sid 27.
Avsikten är inte att man ska försöka lära sig danserna på egen hand efter den
här beskrivningen – det är nästan omöjligt att i bara text och bild försöka lära
ut en dans. Möjligtvis kan en van dansare lära sig nya danser genom de här
beskrivningarna. En nybörjare behöver tillgång till en handledare som visar och
förklarar.
Använd beskrivningarna som diskussionsunderlag på cirkelsammankomsterna, t ex
när ni jämför olika danser, som ett ”kom ihåg” när ni repeterar det ni gjort
hemma mellan gångerna, och som underlag för egna funderingar. Tänk på att
schemat är en förenkling, så ”stelt” utför man inte dansen!
I schemat visas förhållandet mellan dans och musik i ett utsnitt av dansen, t ex
de första takterna. Den visar när och hur stegen tas – i vilken takt, vilken
taktdel, med vilken fot och om det är olika för pojke och flicka. Ibland anges
en stegrytm – det är
här vi närmar oss det som är svårt att beskriva i ord – ”dansens själ”. Det
övriga är ”bara” teknik och övning.
De förkortningar och symboler som vi använder beskrivs utförligare i
teorikapitlet. Siffrorna för taktdelarna är detsamma som pulsen. När det i
bildtexterna står t ex (1:1–2) hänvisar det till takt resp taktdel.
| Teckenförklaringar: |
|
— — — |
= |
melodi, harmoni m m |
|
v |
= |
vänster fot har kroppstyngden |
|
● |
= |
tyngre markering |
|
s |
= |
samla, den obelastade foten hålls intill den stödjande |
| ○ |
= |
lättare markering |
|
— |
= |
lång (stegrytm) |
| h |
= |
höger fot har kroppstyngden |
|
● |
= |
kort (stegrytm) |
|
|
|
