Fotleden
Fotleden består av två leder. I den övre språngbensleden kan vi sträcka på
vristen, respektive böja upp foten. I den nedre leden kan vi vinkla fotsulorna
mot varandra eller från varandra. Fotleden stabiliseras av ledkapsel och
sidoledband. Sidoledbanden utgår från den inre och den yttre fotknölen och
fäster sedan solfjäderformat på fotskelettet. Vid snedtramp kan dessa ledband
tänjas ut eller brista, det uppkommer en ”fotledsstukning”.
|
|
|
|
Fotleden: 1 yttre fotknölen; 2
sidoledband; 3 inre fotknölen; 4 övre språngbensleden; 5 nedre
språngbensleden |
Fotledens muskler: 6
vadmuskulaturen; 7 hälsenan; 8 främre skenbensmuskulaturen |
Fotledens muskler
Vadmuskulaturen
Vadmuskulaturen består av två muskler, en av dem tvåhövdad. Den ytliga
tvåhövdade utspringer från lårbenet och den djupa från underbenet.
Tillsammans bildar de hälsenan som fäster på hälbenet. Med vadmuskulaturen
sträcker vi vristen och kan stå på tå.
Främre underbensmuskulaturen
Den starka muskeln på underbenets framsida är den främre skenbensmuskeln.
Muskeln lyfter fotbladet från underlaget och gör att vi kan gå på hälarna.
Smärta på underbenets framsida – ”benhinneinflammation”
Smärta längs skenbenets framsida är vanligt i samband med
rörelseaktiviteter. Denna smärta kan ha flera orsaker. Besvären uppkommer
vanligen när vi snabbt ökar vår aktivitet, springer eller hoppar mycket på
stumt underlag eller belastar foten snett. Det uppkommer små bristningar,
med blödning där musklerna fäster i benhinnan. Detta leder till svullnad och
ömhet. En överbelastning av muskelfästet kan också uppkomma om vi har en
förkortad vadmuskulatur. Främre skenbensmuskeln får då arbeta hela tiden för
att hålla foten i rät vinkel.
Liknade smärta kan även uppträda om vi plötsligt börjar hårdträna. Muskeln
ökar då snabbt i volym, medan de strama bindvävshinnor som omsluter den inte
vidgas i samma takt. Vid ansträngning när muskeln arbetar leder detta till
en smärtsam inklämning
av muskeln i muskelfacket. (Detta fenomen är dock mindre vanligt i
danssammanhang.)
Viktigt för att undvika ovanstående besvär är alltså en successiv ökning av
intensiteten i träningen, uppvärmning, bra golv, bra skor med stötdämpande
sula och rörelseträning som skapar muskelbalans.
 Skuldermuskulaturen
Av överkroppens muskulatur är det värdefullt att känna igen den bakre
skuldermuskulaturen, ”kappmuskeln”. Spänningar i muskeln ger ofta upphov
till brännande värk i nacke, axlar, skuldror och ibland även huvudvärk.
Muskeln bidrar till rörelser i nacken och rörelser av skulderbladet. Viktigt
är att vi lär oss kontrollera spänningen i muskeln och undvika onödigt
muskelarbete.
Skuldermuskulaturen: 1 kappmuskeln; 2 axelleden; 3 skulderbladet
|
|
|
