Mats Nilsson: DANS - från långdans till bugg

Dansen och kroppen (4 of  8)

 

Musklerna

Musklerna skapar rörelserna kring en led. Varje muskel är uppbyggd av ett stort antal muskelceller, dessa bildar buntar som i sin tur bildar muskeln. Musklerna fäster i skelettet med senor. Muskelarbetet styrs från hjärnan, via nervtrådar till varje muskel. I muskeln delar nervtråden sig ytterligare och avger en gren till varje enskild muskelbunt. Genom att aktivera olika många muskelbuntar kan muskeln variera sin kraft. En muskel arbetar genom att dra ihop sig eller slappna av. För att åstadkomma olika rörelser omges lederna av muskler. Ju fler muskler som omger en led desto finare rörelser kan vi utföra. För att göra rörelsen smidig finns alltid muskler med motsatt verkan som bromsar rörelsen genom sitt motstånd. Med träning kan vi lära oss att kontrollera och samordna alla små muskler till exakta och fina rörelser. Samordningen mellan olika muskler brukar kallas koordination. Balans, som är en viktig del av dansen, är förmåga att med mycket fina muskelrörelser korrigera jämvikten mellan musklerna runt en led. För att uppnå god balans krävs mycket träning.
För sitt arbete behöver musklerna energi och syre. I muskeln finns ett nät med ett stort antal fina blodkärl, kapillärer. I vila är endast en mycket liten del av dessa blodkärl öppna. Vid arbete krävs mer syre och blodkärlen öppnas upp. En av anledningarna till uppvärmning är just att öka genomblödningen för att göra muskeln redo för arbete. Om muskeln inte får tillräckligt med syre bildas mjölksyra. Muskeln orkar då inte lika bra och vi upplever muskeltrötthet. Muskeln kan bara arbeta en kortare tid utan syre, till slut tvingas muskeln till vila.

Statiskt – dynamiskt muskelarbete
En muskel kan arbeta på två olika sätt. Muskeln kan spännas utan att en rörelse sker i leden – detta kallas statiskt muskelarbete. Statisk belastning är mycket tröttande. Genom att muskeln står spänd förhindras blodcirkulationen att ge muskeln det syre som behövs. Exempel på statiskt muskelarbete för lårmuskeln är att hålla ett ben i luften med sträckt knäled. Om muskeln istället arbetar genom att muskelspänningen ger ett rörelseutslag, kallas detta  dynamiskt muskelarbete. Exempel på detta är när vi låter lårmuskeln arbeta när vi böjer och sträcker i knäleden. Det mesta av muskelarbetet i dans är dynamiskt. Statiskt muskelarbete är vanligast för de muskler i nacke och rygg som gör att vi håller oss upprätta. Onödiga spänningar, statiskt muskelarbete, i nacke och skuldror är vanligt i dans och leder ofta till smärtor och trötthet i dessa muskler.

 

Dansen och kroppen (4 of  8)

Mats Nilsson: DANS - från långdans till bugg
Innehållsförteckningen, Dansboken

Svenskt visarkivs webbplats