Mats Nilsson: DANS - från långdans till bugg

Bakmes (1 of  2)

 

BAKMES

Historik
Bakmesens historia är inte skriven än. Det kan vara ett gammalt sätt att dansa, men vi vet väldigt lite om det. Danssättet är relativt vanligt i uppteckningar gjorda under 1900-talet. Troligen har detta danssätt varit mest frekvent under 1800-talet och början av 1900-talet. Kombinationen att dansa polska ”rätt om” och bakmes ”avigt om” är vanlig i uppteckningarna. En annan vanlig variant är att dansa bakmes till valsmusik.

Pojke v fram, flicka v bak (1:1)

Namnformer
Bakmes
Bakleds
Dansa vänster
Gammalvänster
(Stigvals – se variationer)
(Kväsarn)

Musiken
Egentligen finns det ingen bakmesmusik. Vanligast i uppteckningarna är att den dansas till polska eller vals. Men bakmesen har dansats även till schottis och polka. Bakmes är lätt att dansa till nästan vilken musik som helst! I grundformen tar det två takter att fullborda ett varv.

Dansen
Bakmes kan som namnet antyder ses som ett ”bakvänt” danssätt. Det är en pardans där man konsekvent dansar åt ”fel håll” – paret snurrar runt sig själv moturs, samtidigt som de dansar moturs i rummet. Kavaljer och dam står lite vid sidan av varandra (vänsterfot vid vänsterfot) och håller stadigt i varandra. Båda börjar på samma fot, vänster, men pojken framåt och flickan bakåt. Varannan gång tar man ett långt steg framåt, varannan gång ett kortare steg bakåt i dansriktningen. Resultatet blir att man växelvis ”går förbi varandra”. Om musiken går i tretakt går man på slag ett och tre i takten, och låter tvåan glida förbi, ett s k försteg.
Bakmesen kan upplevas som ett ständigt ”vridande” åt fel håll.
Vänsterfoten leder, högerfoten följer efter.

 

Bakmes (1 of  2)

Mats Nilsson: DANS - från långdans till bugg
Innehållsförteckningen, Dansboken

Svenskt visarkivs webbplats