|
Industrisamhället Detta är den tid när
industriproduktionen är som viktigast i Sverige och sträcker sig från ungefär
första världskriget fram till nutid, omkring 1960.
Kommunikationerna byggs ut, järnvägsnätet blir som mest vittförgrenat i vårt
land omkring 1935–40. Det är efter första världskriget som cykeln blir var mans
transportmedel. Möjligheterna att delta i dans och umgänge ökar till
cykelavstånd … Framåt 1950-talet börjar bilen ta över som transportmedel. Både
tåget och cykeln får hård konkurrens.
Inflyttningen till städerna fortsätter, framförallt ungdomarna flyttar från
landsbygden. Jordbruket börjar mekaniseras, statsystemet avskaffas och allt
mindre folk behövs på landet. Den växande industrin lockar med kontant lön varje
vecka.
Tung mekanisk industri, t ex varvs- järn- och stålindustrin, anställde mycket
folk. Sverige blev ett av världens rika industriländer. Svenska tändstickor,
kullager, telefoner osv blev begrepp över hela världen, företagen växte och blev
mer internationella.
Allt var dock inte fred och fröjd – även om Sverige stod utanför, var det
omgivet av andra världskriget. Depressioner och arbetslöshet växlade med
högkonjunkturer och goda tider. ”Folkhemmet”, ett Sverige där alla har det lika
bra och lever väl, växte fram – åtminstone i visionerna och tankarna. Arbetare,
tjänstemän och företagsledning började se mer lika ut, klassamhället förändrades
på ytan. Minst en veckas semester för alla infördes i slutet av 1930-talet.
Arbete sex dagar i veckan, 8 timmar om dagen blev ”standarden” för de flesta
arbetare – så småningom även kortare arbetstid på lördagar. Arbetstidens längd
reglerades genom lagar och avtal, och tiden för fritid och nöjen ökade.
Allmän värnplikt ersatte indelningssystemet vid
sekelskiftet. Inte bara torpare och knektar samlas nu på regementena, utan alla
svenska pojkar strax under 20 år möts och stöps i kasernerna.
Danslokalernas antal ökar, inte minst i städerna, och restaurangerna börjar
locka med dans i allt större utsträckning. Idrottsföreningarna, den nya
folkrörelsen, anordnar också dans, dels för att få in pengar, dels för att skapa
nöjestillfällen och sysselsättning för ungdomarna.
Nya ideal slår igenom på många områden, inte minst inom dans och musik:
Jazzmusik och jazzdans! Från Amerika! De äldre pardanserna börjar kallas
gammaldans, de nya modern dans. Jazz, foxtrot och tango blir ungdomens dans.
Under 20- 30- 40-talen vimlar det av varianter: Chimmy, Charlestone, Black Bottom,
Lambeth Walk, Palais Glide … Tekniska nymodigheter som grammofonen får stor
betydelse för spridningen av de nya musik och dansflugorna. 78-varvsskivorna
snurrar, grammofonen står i fönstret och på gården dansas det till de senaste
låtarna.
Att gå på dans var ett av de stora nöjena, liksom att gå på bio och att bara
promenera upp och ner för stadens eller byns huvudgata. Dansade gjorde man mer
och mer på lokal, men även på gården, i kvarteret eller på stadsparksdammens is.
Dansmusiken kunde vara en kringvandrande musikant, eller en kamrat med munspel.
Saxofon var ett av de nya instrument, som dansmusikerna började använda.
Trumset, kontrabas och gitarr blev allt vanligare som dansmusikens
kompinstrument. |
|
|
