|
Idag-samhället Från 1960-talet och framåt
kan man säga att vi rör oss i nutiden. Vi har alla erfarenheter av denna tid,
antingen direkt eller via våra föräldrar och deras föräldrar.
Vägtrafiken och bilen är det dominerande transportmedlet. I vissa delar av
Sverige kan man få åka riktigt långt för en enda danskväll, 20–30 mil är inte
ovanligt, speciellt inte om man bor norr om Dalälven.
Idag bor omkring 85 % av alla invånare i städer och större tätorter.
Förhållanden på landet och i staden kan vara mycket olika, inte minst i utbudet
av dans och musik. På ett och samma dansställe i Jämtland kan åldrarna i lokalen
vara från 15 till 65, medan varje åldersgrupp i Göteborg har sina danslokaler:
”För oss över 35” eller ”För dig kring 20”.
Vi har också goda kommunikationer med utlandet, och många människor reser till
andra länder varje år. Likaså kommer det mycket folk till Sverige, som turister,
som arbetssökande eller studerande, och som flyktingar.
Elektronik och datorer, papper, kemi och bilar är de viktigaste industrigrenarna
idag. Jordbruken blir bara färre, men större. Service och handel har ökat mycket
under 1960- och 70- talen, alltfler jobbar idag i serviceyrken. Inte minst ökar
antalet som arbetar i staliga och kommunala förvaltningar.
Normalt är 5 dagars arbetsvecka, att arbeta 8 timmar om dagen, och ha 5 veckors
semester. Fritiden ökar, och därmed möjligheterna att använda mer tid till bl a
dans och musik.
Kassettbandspelaren och freestylen, som gjorde sitt intåg i slutet av 70-talet,
har på många sätt förändrat musiklyssnandet. Vi har nu möjlighet att ta med oss
våra favoriter vartsomhelst: i bilen, på badstranden, på spårvagnen, i sängen.
Och varför inte på dansgolvet? Då kan var och en ha sin egen favoritmusik att
dansa till hela tiden …
Danstävlingarnas antal ökar både vad gäller gammaldans och modern dans. Inom
idrottsrörelsen bildas Svenska sportdansförbundet, och därmed har dansen fått en
tredje linje bredvid sällskapsdans och scendans: tävlingsdans.
Rock’n’roll och solodanser som twist, shake och disco tar över alltmer bland de
yngre. De äldre pardanserna förvisas till medelålders och äldre dansare.
Rockdansandet övergår i det moderna buggandet, som förändras och blir en fluga
med en nästan egen svensk karaktär.
Discoteket, dvs lokaler där man dansar till en discjockey med skivor och bandad
musik, blir det vanligaste dansstället för ungdomar, framför allt i städerna.
Fredag ersätter delvis lördagen som den stora festdagen, när man går ut på fest
och dans. Kanske beror detta på att så gott som alla har fått skol och
arbetsfria lördagar.
Revival-rörelsen, eller Gröna vågen, under 70-talet ger äldre dansformer en ny
skjuts, gammaldansandet och polskorna blir populära framför allt bland yngre
stadsboende studenter. Här ska det dansas till levande musik, dvs musiker och
spelmän som finns i lokalen. Ännu i slutet av 1980-talet finns en del av dessa
alternativa danshus kvar.
Pensionärsdanser, ett nytt begrepp i den åldersegregerade dansvärlden, ser
dagens ljus. Många alerta ”gamlingar” dansar sin ungdoms favoriter flera dagar i
veckan.
Elgitarr, synt och trummaskiner används alltmer av dansmusikorkestrarna. Ofta
tillsammans med dragspel, fiol och saxofoner, men ibland helt på egen hand.
Det här var några bilder från dagens samhälle, från den tid vi nu är mitt uppe
i. Vart är vi på väg? Kommer den tekniska utvecklingen att fortsätta? Eller –
finns det tendenser som pekar åt något annat håll?
Låt oss ta ett kliv tillbaka i historien, och se hur det såg ut förr
i världen ... |
|
|
