|
Tidlösa aspekter En del saker som rör dans är
gemensamt för de tidsepoker vi behandlar här, de ändras inte särskilt mycket
genom seklerna. Det ”yttre samhället”, t ex teknologin och skolväsendet,
förändras, men folk fortsätter att dansa. Dansen fyller vissa mänskliga behov,
det är mest ungdomar som dansar, man använder dansen vid särskilda tillfällen
under året och
i livscykeln. Mycket är oförändrat ”bakom kulisserna”.
Ungdomar
Dans är mycket en ungdomsföreteelse. Det är när man är ung och/eller ogift man
dansar som mest. Man dansar för nöjes skull, för att träffas och prova sig fram
mellan könen, ofta på offentlig lokal eller utomhus. Så har det med största
sannolikhet varit genom hela västerlandets historia.
Midsommar vid
Gällersta, Örebro …
Vanligt folk
Bland ”vanligt folk” har dansen alltid funnits med som en stor del av festandet.
Denna folkliga dans är okomplicerad, enkel i grunden, men går att variera
mycket. Naturligtvis har även överklassen dansat i alla tider. Ibland samma
danser som folket, ibland sina egna mer komplicerade ”uppvisningsdanser”, danser
där man i första hand promenerar och visar upp sig för varandra. Ibland har
folket tagit intryck av herrskapets sätt att dansa och ibland har herrskapet
gjort om folkets danser till sina modedanser. Någon gång ”vandrar” en dans i
flera led fram och tillbaka mellan folk och herrskap. Precis som när det gäller
andra länder och kulturer har det skett ett ständigt utbyte av danser, steg och
musik mellan de olika sociala skikten i samhället.
Livets högtider
De stora festerna under livet är också stora dansfester. Livets passager in i
nya grupper är viktiga för individen. Födelse och dop, konfirmation och bröllop.
Till och med på begravningar dansade man, inte som hädelse, utan som ett
äreminne över de döda. Alla dessa livets högtider är viktiga för oss, och vi
markerar dem ofta med fest och dans.
Årets fester
Årets vändpunkter är viktiga för kollektivet, för samhället. Jul och nyår
(vintersolståndet), fastan och påsk (vårdagjämningen), midsommar
(sommarsolståndet), marknader m m (höstdagjämningen). Särskilt annandagarna har
det varit dans och fest: annandag jul, -påsk och -pingst. Ännu julen 1988 kan
man i tidningarna konstatera att annonserna för dans på annandagen är många … |
|
|
