Bengt R. Jonsson - Margareta Jersild: Svenska visor (En vägledning för studiecirklar)
1900-talets visa

Vid 1900-talets början kom en renässans för den egentliga vissången, vartill kraftigt bidrog Sven Scholanders (1860-1936) konserter där han föredrog visor till eget ackompanjemang på luta. Under 1800-talet hade pianot varit det vanliga instrumentet för visackompanjemang. Revyvisan eller -kupletten hade en flitig och stundom lyckosam odlare i Emil Norlander (1865-1935 ), t. ex. i revyn "Den förgyllda lergöken" 1900, och Axel Engdahl (1863-1922), men som mästaren i genren framstår Karl Gerhard (1891-) med sina ofta vasst tendentiösa texter till lånade eller för ändamålet nyskrivna melodier. Under 1900-talet har åtskilliga egentliga visskapare, d. v. s. sådana som gjort både text och musik, framträtt, representerande många olika arter inom visans område: Birger Sjöberg (se avsnitt 16), Evert Taube (se avsnitt 17), Gunnar Bohman ("Kalle och Adas visor"), Ruben Nilsson ("Vanvördiga visor", "Vår vackra värld", "Balladen om Eken"), Gösta Kullenberg ("I Nordens sommar"), Lennart "Pim-Pim" Falk ("Sjung med oss, pappa"), Ulf Peder Olrog ("Rosenbloms visor"), Olle Adolphson ("Aubade", "13 visor"), Fritz Sjöström ("Visor till Katarina") och många andra som utrymmet förbjuder oss att här räkna upp. Egen musik till vissa av sina texter har också Levi Rickson (Jeremias i Tröstlösa), Martin Koch, Dan Andersson och Nils Ferlin satt, men dikter av dessa författare och också av andra skalder som Fröding, Karlfeldt, Harriet Löwenhielm, Ture Nerman, Gabriel Jönsson, Hjalmar Gullberg, Frans G. Bengtsson m. fl. har i efterhand tonsatts och först då fått en funktion som visor. Musik till dylika texter har komponerats av bl. a. S. Scholander, N. Söderström, Hj. Cesserman, G. Turesson, Bo Sundblad och - med särskilt gott resultat - av Lillebror Söderlundh. Utmärkta texter, diktade med tanke på sångframförande, har skrivits av bl. a. Rune Lindström (till H. Norléns musik) samt de för närvarande mycket aktiva Lars Forsell (ofta till franska chansonmelodier) och Beppe Wolgers (med musik av bl. a. Olle Adolphson). Många 1900-talsvisor ingår i Gröna visboken och framför allt i Gula visboken. 15. Diskutera likheten mellan ny och äldre svensk visa! Undersök inflytandet utifrån, t. ex. fransk chanson! Jämför visorna med den samtida schlagern!

1900-talets visa
Bengt R. Jonsson - Margareta Jersild: Svenska visor (En vägledning för studiecirklar)