 Bengt R. Jonsson - Margareta Jersild:
Svenska visor (En vägledning för studiecirklar) |
|
 |
|
|
Sånglekar och danser |
 |
| Enstaka notiser om sånglekar påträffas redan under 1600-talet, bl. a. i
Olof Rudbecks Atlantica ("Räven raskar över isen"). Ett mera systematiskt
uppteckningsarbete som även omfattade melodierna kom emellertid inte till
stånd förrän i början av 1800-talet. Resultatet av dessa tidiga insamlingar
finns framför allt i Arwidsons Svenska fornsånger del III, som också
innehåller åtskilliga melodier och beskrivningar över varje lek. Danslekarna indelas ofta efter leksättet (t. ex. ringdanser) eller efter lekens funktion (t. ex. härmningslekar, sammanparningslekar). Innehåll och stil är mycket skiftande. En del lekar anknyter till balladen, andra är av mera skämtsam karaktär. Några uppvisar åter stilistiska likheter med 1500- och 1600-talens visbokslyrik. De lyriska ringdanserna är särskilt vanliga i Sverige i förhållande till de övriga nordiska länderna. För övrigt överensstämmer repertoaren väl i Norden. Åtskilliga lekar har t.o.m. internationell utbredning (t. ex. "Rika och fattiga fågeln"). Melodierna har en förhållandevis enkel struktur, ibland med upprepningar av ett fåtal takter såsom i Bro brilleleken, vilken även den förekommer i flera länder. Bland de sånglekar, där de lekande bildar en lång rad, kan nämnas "Hå, hå! Jag har krukor te sälja". Visan om Simon i Sälle och "Adam hade sju söner" sjöngs till en lek med parvis uppställning. Till de mest bekanta ringlekarna hör "Jag fattig änka går och vandrar", "Det är ett underligt djur i vår herres hage", "Jag har hoppat över berg och backar", "Skära havre" och "Vi ska ställa till en roliger dans". "Nu vilja vi begynna en domaredans" är en pantlek. En del av de rena danserna är också försedda med text, t. ex. "Väva vadmal" och "Jag fattige lappman". Den sistnämnda visan sjöngs till La Folia-melodien (Folie d'Espagne), en över stora delar av Europa utbredd melodi belagd i Spanien redan på 1500-talet och använd så väl till folkvisor som inom konstmusiken.
Många sånglekar har mer än andra folkliga visor levt kvar genom sin anknytning till traditionellt julfirande. 8. En sångleksafton är ett sätt att studera detta avsnitt. Sök kontakt med närmaste folkdanslag! |
|
Sånglekar och danser |
|
|
|
|
|
Bengt R. Jonsson - Margareta Jersild:
Svenska visor (En vägledning för studiecirklar) |
|