Bengt R. Jonsson - Margareta Jersild: Svenska visor (En vägledning för studiecirklar)
Folkvisorna

Ordet folkvisa har liksom visa använts på många skilda sätt. I början av termens historia -   under förromantiken i slutet av 1700-talet och romantiken i 1800-talets förra hälft - trodde man att folkvisorna hade skapats av hela folket eller av det "egentliga" folket, allmogen. Visorna sprang spontant fram ur den s.k. folksjälen. Så småningom har vetenskapen övergett dessa romantiska idéer. Numera anser man, att varje folkvisa har tillkommit vid ett bestämt tillfälle och i regel har en individuell upphovsman. Någonting annat är, att ett slags kollektivt element kommer in senare i en folkvisas historia, nämligen efter hand under dess liv i muntlig tradition, då visan utsätts för förändringar i enlighet med de enskilda traditionsbärarnas uppfattning, minne och smak. Medeltidsballaden och kanske några andra folkvisekategorier gör ett omisskännligt intryck av att ha tillkommit i högreståndsmiljö och ej hos "folket". Vissa forskare har därför ansett, att balladerna inte bör räknas till folkvisorna. Den moderna traditionsforskningen fäster sig dock mindre vid sådana synpunkter och räknar till folkvisor alla visor, som lever anonyma i huvudsakligen muntlig tradition. 2. Undersök om det finns folkvisor, som på något sitt har anknytning till din hembygd. Finns någon på orten som kan folkvisor, som genom muntlig tradition förmedlats till vår tid?

Folkvisorna
Bengt R. Jonsson - Margareta Jersild: Svenska visor (En vägledning för studiecirklar)