Litteratur   

Litteratur

Beskrivning av de äldsta källorna till svensk folkmusik har gjorts av Tobias Norlind, Melodier till svenska folkvisor och folkdanser, upptecknade före år 1800, Sv. Landsmålen 1906 och Carl-Allan Moberg, Från kyrko- och hovmusik till offentlig konsert, 1942, nytryck 1970.
Om de svenska skillingtrycken som källor handlar större delen av Margareta Jersilds avhandling, Skillingtryck, Studier i svensk folklig vissång före 1800, 1975.
En översikt över uppteckningsarbetet i Sverige har skrivits av C.-A. Moberg, Från kämpevisa till locklåt, STM 33/1951. För visornas del finns Erik Dal, Nordisk folkviseforskning siden 1800, 1956, samt Bengt R. Jonsson, Volkslied, i Schwedische Volkskunde, Festschrift für Sigfrid Svensson, 1961. Jonssons avhandling Svensk balladtradition I, 1967, ger en fyllig beskrivning av balladkällorna, till viss del med nordiskt perspektiv.
Finlandssvensk insamlingsverksamhet behandlas i Otto Andersson, Finländsk folklore, 1967. Den finska verksamheten beskrivs i Ilmari Krohn, Die Sammlung und Erforschung der Volksmusik in Finnland, 1933. Om inspelning av folkmusik i Finland skriver Anneli Asplund i Fonografista nauhuriin (Från fonograf till bandspelare), i Paimensoittimista kisällilauluun, 1976, och om folkmusikinspelning i Sverige står att läsa i M. Ramsten, Sveriges Radio, Matts Arnberg och folkmusiken (Fataburen 1979).
Av arbeten kring enskilda upptecknare och deras verk kan nämnas Göte Edström, Richard Dybeck som folklorist, stencil 1968, Jan Ling, Levin Christian Wiedes vissamling, 1965, samt Albert Sandklef, August Bondeson, 1956. En rad framstående nordiska vis- och folkminnessamlare porträtteras i separata uppsatser i tidskriften Arv 1969-70.
En unik och levande skildring av en uppteckningssamlings tillblivelse står att läsa i Olof Andersson (utg.), Hur Svenska låtar kom till, 1963.