Mats Nilsson: DANS - från långdans till bugg

Dansen och kroppen (1 of  8)

 

Dansen och kroppen

Dans är rörelse. Vårt redskap i dansen är kroppen. Dess rörelseapparat är sinnrikt och komplicerat uppbyggd för att klar de mest skiftande rörelser och ansträngande arbeten. Rörelseapparaten omfattar
flera hundra muskler och ben. Under hela vår uppväxt lär vi oss ständigt nya rörelser. Som vuxna behärskar vi de flesta av vardagslives rörelser men när vi börjar en ny rörelseaktivitet, ett nytt jobb eller en ny fritidsaktivitet (som dans t ex), drabbas vi åter av de fenomen som uppträder vid inlärning av nya rörelser.

Hur lär vi oss nya rörelser?
En rörelse startar med tanken att vi vill utföra den. Signaler skickas via nervbanorna till alla de muskler som behövs för att utföra rörelsen. När vi utför en ny rörelse måste vi hela tiden koncentrera oss på hur den skall utföras. Vi klarar då inte av att samtidigt tänka på något annat, samtala eller lyssna. Denna typ av rörelse kallas ”Viljestyrd rörelse – handling”. Om vi övar och upprepar rörelsen många gånger går det allt lättare och snabbare, vi klarar till slut att utföra rörelsen automatiskt. Den vane dansaren klarar att koncentrera sig på annat t ex prata med sin danspartner, undvika att krocka med någon annan på dansgolvet eller lyssna till instruktion. Men om något oväntat inträffar får vi åter koppla in viljan för att lösa den nya situationen. Vi kan bara lära oss en rörelse genom att träna den om och om igen, vi måste själva komma på hur den skall utföras. Man kan inte lära sig dans genom att någon flyttar ens ben eller armar.

Varför är det jobbigt att lära sig dansa?
Vi förundras många gånger över att duktiga dansare, akrobater och gymnaster kan få de mest avancerade rörelser att se lätta ut. För att en rörelse skall bli mjuk och följsam krävs att vi behärskar våra muskler så att vi i varje rörelse använder endast de muskler som behövs och exakt med den kraft som krävs. När vi skall lära oss en ny rörelse kan kroppen inte avgöra vilka muskler som behövs och vi tar då nästan hela kroppen till hjälp, som den ovane slalomåkaren, nybörjaren på gitarr, nybörjaren i dans med flera. Vi blir snabbt trötta. Onödiga muskelspänningar uppträder också när vi känner oss osäkra och spända i den nya situation som en danskurs kan innebära. Genom att träna upp tekniken kan vi lära oss att enbart använda de muskler vi be-
höver och på så sätt dansa på ett mera ekonomiskt sätt. Förutom god teknik behöver vi också öva oss i att känna skillnad mellan spänning och avspänning i våra skilda muskler.

 

 

Dansen och kroppen (1 of  8)

Mats Nilsson: DANS - från långdans till bugg
Innehållsförteckningen, Dansboken

Svenskt visarkivs webbplats