Janis Kreslins

Janis Kreslins, Kungl biblioteket, Stockholm
Herders identitetsbygge

För att kunna förstå Herders begreppsvärld och förstå hur väsensskilda och annorlunda de föreställningar var som rådde när han presenterade sina idéer på sitt karakteristiska men inte alltid lätttolkade sätt måste vi ta steget tillbaka till 1600-talet och dåtidens kulturförståelse.

Dagens begrepp för att analysera kulturhistoriska företeelser är ofta missvisande och för laddade med modern innebörd för att hjälpa oss beskriva den verklighet vi möter. Först när vi kommer underfund med detta förstår vi hur fast vi sitter i den begreppsvärld som utvecklades på 1700-talet och vars upphovsman i mångt och mycket var Herder. Vi använder fel verklighet för att skapa våra mentala bilder. Identiteter var strukturerade på andra sätt. De har påfallande lite med språk, smak eller geografi att göra.

På 1600-talet möter vi i Nordeuropa ett samhälle där idéer spreds mer än de kopierades efter en förebild, av det enkla skälet att modellen som skulle vara den som kopieras själv inte var identitetsbärande, själv inte kan betraktas som modell. Dessa identiteter kunde ha olika gemensamma nämnare.

Situationen förändrades radikalt vid slutet av 1600-talet och i början av 1700-talet. En ny syn på identitet började växa fram. För Nordeuropas del var kretsarna kring August Hermann Francke och universitetet i Halle den viktigaste grogrunden för den här nya synen. Med sin starka religiösa förankring kom denna identitetsuppfattning att i olika skepnader och former starkt påverka hela 1700-talets identitetsdebatt.

Herders identitetstankar kan ses som en utveckling av Franckes och pietisternas idéer. För få grepp om Herders identitetsteoretiska idéer måste man ta hänsyn till de enligt min uppfattning nio viktigaste karaktärsdragen i Herders identitetsbygge:

För det första grundar sig Herders syn på identitet på individen.

För det andra understryker Herder, genom att betrakta identitet som en Seelensgeschichte, religionens betydelse för individens personliga utveckling

För det tredje kan inte den herderska indentiten skapas mekaniskt och sedan förvaltas.

Fokusering på nuet är en viktig egenskap i Herders tankesystem, vår fjärde punkt.
Därför kan en grupps och en individs identitet aldrig fullbordas i en stat, vår femte iakttagelse.
Herder var också avvaktande när det gällde skriftliga identitetsförklaringar och källor, vår sjätte punkt. För Herder kommer en identitet bäst till uttryck i muntlig form.
Trots sina egna språkbrister var Herder en av de första som tilldelade språket en framträdande plats i identitetsbygget, vår sjunde iakttagelse.
Herder var väl medveten om att identiteter hade rumsliga begränsningar, vår åttonde observation. Det var otänkbart för Herder att en identitet kunde upprätthållas över större territorier. Det må finnas språk som har stora spridningsområden men identitet kräver en fysisk närhet som främjar kontakter mellan dem som har en gemensam identitetskänsla. Den enhet som Herder betraktade som hanterbar ur identitetssynpunkt var det territorium som motsvarade Rigaområdet. Herder såg likheter även över större avstånd. Men så länge människor inte hade kontakt med varandra, var deras gemensamma identiteter enbart potentiella.

Herder ägnade sina tankar även åt dessa potentiella identiteter. Han var en av de första som indirekt uppmärksammade att det, sett utifrån en identitetssynpunkt fanns någonting som vi skulle kunna kalla för det globala samhället, vår nionde och sista iakttagelse. De geografiska begränsningarna till trots, såg Herder identiteter inte enbart mot bakgrund av skiljelinjer och gränser. För honom var det ganska tydligt - ju närmare man såg på helt skilda identitetsstrukturer desto tydligare framträdde de gemensamma dragen - inte minst på grund av människans förmåga att övervinna gränser och skiljelinjer med hjälp av sin Hineingefühl.